Beställde just detta från KyssJohanna. Vilken tur jag har! Helst hade jag velat ha ett svart, men det var redan slut och detta var sista bruna exemplaret. Jag har suktat efter ett sånt här länge nu, och de har just fått in nya i flera olika färger. Skynda att köpa! Sist tog de slut hur fort som helst, och som sagt börjar de åter ta slut. 

 

---

Det är verkligen orättvist att man ska vara som mest shopping-sugen när man har som minst med pengar. Men i höst har jag bestämt mig för att sköta ekonomin mycket bättre och vad alla än säger så tänker jag ändå ha tusen olika konton. Det gör att det blir lättare att hålla koll på pengarna.

Jag har börjat fundera på en budget enligt följande (månadsvis):

Inkomster:
Studiebidrag + studielån: 7300 kr
Lön: 500 kr (500-1500 kr cirka, men jag räknar på 500 kr för att vara säker).
Totalt inkomster: 7800 kr

Utgifter:
Hästarna:
Hö: 300 kr
Kraftfoder: 500 kr
Spån: 200 kr
Hovslagare: 350 kr
Veterinär*:100 kr
* Fasta avgifter såsom vaccinering, avmaskning
Försäkring: Betald.
Totalt: 1450 kr

Skolan:
Buss- och tågkort: 640 kr (HUGA! 50 % ökning från tidigare, hjälp!)
Litteratur: 500 kr (Måste försöka hålla ner den kostnaden)
Lunch: 400 kr (Se till att absolut inte överstiga 400 kr)
Totalt: 1540 kr

Räkningar (fasta varje månad):
Canal Digital: 500 kr
Prenumerationer: 100 kr
Bredbandet: 300 kr
Lovefilm: 150 kr - Säga upp det.
Totalt: 900 kr

Mig:
Mat: 1000 kr
Hygien: 400 kr
Kläder: 500 kr (Kan med andra ord inte hålla på som tidigare, och köpa allt jag ser).
Smink: 200 kr
Tidningar: 100 kr (Inte mer!)
Fika/godis: 200 kr (Inte mer!)
Totalt: 1400 kr

Totalt utgifter: (5290 kr) = 5500 kr (att jag lägger till lite extra kan ses som ett kvitto på att jag inte... litar på mig själv?)

Inkomster minus utgifter: 2300 kr

Dessa pengar ska sparas enligt följande:
USA-konto: 800 kr
Körkortskonto: 1500 kr

Har jag glömt något nu? Säkert. Dessutom måste jag ha nya linser i september. det vågar jag inte ens räkna med (se, så bra min "budget" börjar. Hjälp!).

Herregud, detta kommer aldrig att gå! Jo då, bara jag har flera konton. Kan man ha ett fikakonto, ett tidningskonto, ett klädkonto, ett spånkonto och ett hökonto, tro?

Nu blir det lite jobb. Skriva en artikel om friidrott och sedan ska jag försöka komma i säng (relativt) tidigt. Det vill säga helt före 03.00. Jobb imorgon!

Nu har lilla Guldlock åkt till sin nya ägare, och jag hoppas och tror hon får det bra där. Vi var som sagt där igår och sa "hej då" och det gick bättre än väntat. Sötungen var dock mest intresserad av mat, så klart, men det får man väl ha förståelse för.

Bilderna talar sitt eget klara språk. Givet varför man älskar den ponnyn.



Ingreppet i The Gods fot ska enligt media ha gått bra. Jag hoppas inga större ingrepp ska krävas, och jag hoppas han kan få ha en kanonsommar och slippa journalister som ringer stup i sekunden och tjatar och frågar om han bestämt sig än.

---

Att Melinder lämnar känns riktigt tråkigt. Men förhoppningsvis kommer han tillbaka efter sina år i Salzburg!

William Shakespeare

Men visst är det så. En av mina bästa vänner, Fröken Bitter, klarar av just det.

Trots att vi tycker olika om det allra mesta, och retar gallfeber på varandra stup i kvarten så är det KÄRLEK.

Hon är den jag kan ringa till vare sig jag egentligen inte vill prata, (utan mest bara vill höra min egen fagra stämma ) eller vill höra hennes röst, eller faktiskt verkligen vill prata. Trots att hon helst pratar om sig, och jag mest om mig, så har vi en alldeles lysande vänskap där vi avreagerar oss på varandra med små kärleksfulla meningar som "Du är den största tönt jag känner" och liknande. Kanske är det det som är vår största gemensamma nämnare, vår bitska, ironiska, lite barnsliga men ack så förlösande humor.





 

Hon till vänster, jag till höger.


Ibland är hon riktigt snygg, och då ser hon ut så här:



Trots att vi tycker olika om mycket så passar vi ihop som ler- och långhalm då vi har lite samma tänk. Det händer att vi tjafsar, men det är mer att vi är oense i sakfrågor. Vi bråkar aldrig trots att vi när vi väl träffas (bor 80 mil från varandra så när vi träffas blir det minst en vecka åt gången liksom) är så nära in på varandra.

Jag har svårt att anförtro mig till folk och prata om problem, sorger och liknande, men med Fröken Bitter så vet jag att jag kan säga vad jag vill. Jag litar på henne till 200 % och hon betyder helt otroligt mycket för mig.

---

(Jaja, Fröken Bitter. jag erkänner att jag skrev det där bara för att du ska bli glad så vi istället kan prata om MIG imorgon. Men vad fan, jag är i alla fall ärlig. Är man härligt bedårande, så får man vara både egoistisk och egenkär).

---

Nu vill jag höra hur det gick för The God.

Jag har aldrig i hela mitt liv varit så kissnödig! (I alla fall inte tidigare idag). Så nu ska jag gå på toa! TJIP!

... Men jag är innerligt trött på att Läsa om The God nu.

Eller snarare om hans skador, förstås. Jag läser om honom med ofattbart stort nöje, men att läsa om skadorna och olika ingrepp gör mig alltid ledsen.

Detta var ju den sommar han äntligen skulle få ta det lugnt, ägna sommarledigheten åt golf, trav, bad, familjen, vänner, Michelle (gör henne med barn!!! Vi vill ha små mini-Foppisar! Haha!) Ja, men göra allt roligt istället för att tillbringa hela sommaren på operationsbordet och på träningscykeln för rehab för miljonte gången.

Istället verkar ännu ett ingrepp vara nödvändigt. Jag hoppas bara att det blir bra sen, och att inget nytt (och större) ingrepp behövs längre fram.

Enligt Aftonbladet gjordes ingreppet redan igår, och Expressen skriver att det är felaktigt och istället ska göras idag. Jag håller tummarna för operationen idag. Artikeln i Expressen är skriven av Gunnar Nordström, och han är den svenska hockeyjournalist på dessa tidningar som jag har stört förtroende för. Dessutom vet jag att Peter Forsberg själv sätter stort förtroende till Nordström. Dessutom kan jag ju inte hålla tummarna för operationen om den var igår, därför får vi hoppas det är idag. Men, men... Det återstår att se om operationen gjorts, eller ska göras. Huvudsaken är att det blir bra, och att ALLT blir bra. Han är värd det.

Jag vill inte se fler sådana här bilder:



Jag vill istället se fler sådana här:



Det, och Peter Forsberg i MODO-tröja lyfta Le Mat.

Det skulle vara att "ALLT blir bra".

---

Nu är det dags att göra sig iordning för att jobba. Jässjäss.

Tjing!

Som kattvakt innebär det att jag får gå två kilometer och ge katterna mat och sedan gå hem igen, två gånger om dagen. Detta är en helt okej uppgift i vanliga fall, men inte idag.

Till att börja med glömde jag Mp3:n hemma, och det kom jag på i princip direkt. Men då hade jag redan trasslat mig över Sveriges mest rangliga och osäkra lilla "bro" (läs: en planka) omgiven av diverse taggbuskar. Trots att det är misär att vara ute och promenera utan musik beslöt jag mig för att strunta i den. Istället ringde jag diverse människor, men få verkade lika pratsugna som jag. Eller ja, pratsugen var jag inte, men jag ville hellre ha något slags ljud än att det var tyst. Men, men, som sagt var ingen pratsugen och det slutade därför med att jag pratade med mig själv. Det är i och för sig en av mina trevligaste sysselsättningar, men ibland vill man ju höra även andras åsikter. För att kunna konstatera hur smart man själv är, liksom.

När jag väl var uppe för att mata katterna upptäckte jag så klart att jag inte hade med nyckeln. Vilken lycka! Jag var dock säker på att jag hade haft den med från början, och jag var 99,99 % säker på att jag lekt med den stora delar av vägen. Tursam som jag alltid är hittade jag också nyckeln efter nästan halva vägen tillbaka hem.

Efter att ha hällt upp mat till katterna gick jag hem, och givetvis började det regna. Väl hemma var jag både sjukt blöt och sjukt grinig. Jag hade ju sett fram emot regn ikväll när jag ska ut och springa, inte när jag har flip flops på mig och inte alls är i ordning för att springa. Jäkla regn. Att jag sedan var blöt och grinig innebar mer eller mindre att det dessutom var väntat att jag skulle slå i foten när jag skyndade ut för att hämta posten, och eftersom allt detta naturligtvis inte skulle ha inträffat om jag inte haft som uppdrag att mata katterna, kan jag konstatera att det är katternas fel. Jag hatar alltså katter.

På tal om att skylla på något helt annat, som inte alls har någon skuld eller del i det hela, när man egentligen borde ta itu med den egentliga orsaken.

---

Efter att ha lagt ut lite utrensade saker på Tradera hittade jag också en väska som jag, förstås, blev kär i. Jag har sett den i någon tidning tidigare också och ville ha den redan då.




Dock lär ju vinstsumman och frakten landa på nästan vad väskan kostar ny i affär, så det är ju smartare att jag köper väskan längre fram i höst i så fall. Men vart hittar man denna? Jag tycker mig se snygga Friis & Company-väskor stup i kvarten, men att sedan hitta just den modellen i en affär är svårt. I Karlstad har de Friis på den där affären jag aldrig minns vad den heter men som ligger i Mitt i City, men just den här modellen har de säkert inte. De brukar nämligen inte ha den modell jag vill ha.

Men ja... Jag har ju väskor. I överflöd. Jag borde egentligen inte köpa en till. Men det blir lätt så, att man bara vill ha, och ha, och ha är man går hela sommaren och snålar och inte kan köpa en enda sak för att istället satsa på att försöka rädda sin miserabla ekonomi.

---

Jag vill gratulera underbara Linda i efterskott! Hon fyllde 21 år den 24:e juni. GRATTIS!!!

"Jaja, gör vad som helst bara ni inte blandar in mig"


Angående om att inte dra in någon som i högsta grad är iblandad, eftersom personen var den som stod i fokus.

---

Min och Fröken Bitters för alltid, eviga favorit!

---

Dagens musiktips:

Losing My Religion - R.E.M



Perfekt låt att lyssna på om, och om igen. Bara nu har jag lyssnat på den fem gånger tror jag.

Dagens lista:
Dagens fundering 1: Är det så att min rädsla för knivar påverkar min förmåga att skadas av dem? Min finger är gravt knivskuren, och som vanligt så känns det så där. Men ja, jag vill inte gnälla.
Dagens fundering 2: Organdonationer. Det ska jag fortsätta surra om imorgon.
Dagens fundering 3: Hur vet man om man gnäller för att man är klen eller för att man behöver? Behöver man någonsin göra det? Kung Forsberg gör det inte, men då är han också mer än oss andra. Gudar är starkare och klarar allt.

Alla mina tidningar är i en miserabel oreda! Imorgon måste jag sortera dem. Tidningar är som guld för mig, och att de ligger huller om buller istället för placerade i rätt tidningshållare och i rätt ordning gör mig paranoid.

Nina Hemmingsson tycks skugga mig. Jag misstänker dessutom starkt att Fröken Bitter säljer historierna om mig till henne. Hur skulle hon annars ha råd med all den där gourmematen hon äter sju dagar i veckan året om (förrutom de dagar hon är hos mig, då äter hon makaroner och korv)?!

Här är Bitters eget inlägg om historien:

Tänk om det hade gått så här.. reaktionen är i alla fall en klockren analys på den Schizofrena..

Fast å andra sidan.. chef, tummen på det rätta stället och potent* är väl inte direkt vad vi väntar oss heller så det skulle omöjligen kunna inträffa.. Eller vad säger du Morran? Jag ställer mig frågan ofta om det är så att den här Nina Hemmingsson har skuggat och analyserat min högst intressante vän från Värmland..

* Motsvarigheten till impotent.. ?

***

Japp. Helt klart skuggar Hemmingsson mig. Jag hoppas dock Bitter tjänar åengar på mig. Något ska hon väl ha ut... Kan inte vara lätt att vara Timråtattare och vän med en MODO:it. Mindervärdskomplex de luxe!

***



Ditt boende
- Hur bor du? (lägenhet, hus, studentkorridor etc) Vilken våning & vilken storlek? Med vem? (djur, människor etc). Hus. Stort, gult hus med pappa, bror och djur.

- Hur många ggr i ditt liv har du flyttat? Av vilken anledning? Om ej, skulle du vilja flytta? Varför/varför inte? Har flyttat en gång, när jag var liten så jag minns inget av det. Vill och vill flytta.. Jag vill bo i Övik och USA, men jag trivs här också.
- Hur gammal var du när du flyttade hemifrån? / När tror du att du kommer att flytta hemifrån? Bor fortfarande hemma och när jag flyttar hemifrån beror mycket på hur det blir med utbildning och hästar.
- Var du än bor, har du någon kontakt med grannarna? På vilket sätt? Varför/varför inte? Grannarna just här är inte alls i min ålder (pensionärer eller småbarn) men å andra sidan räknar jag hela staden som grannar typ, så ja.
- Vad har du av följande: (Badkar/dusch), (balkong/altan/uteplats/trädgård), (kök/kokvrå/annat), (antal toaletter?)  Dusch, altan, trädgård, kök.

***

Hur mycket älskar jag att lyssna på U2, på en skala mellan 0-10? 125!

Nu ska jag springa!

Okej, pluslista var det också, ja. Jag kan lika gärna traggla igenom den nu när solen (tillfälligt?) gått i moln.

Plus:
- Kung Peter Forsberg. Japp, inne på O´Learys i Uppsala hade de en härligt stor bild på The God med hans hälsning och autograf. Det gjorde min dag och hela Uppsala-vistelsen. Jag pratade lite med honom och sen var vi tvungna att gå.
- MAX. MAX Hamburgerrestaurang är i särklass och alla städer med MAX i får plus. I Övik har alla som jobbar på MAX MODO-tröjor, men i fucking jävla Uppsala har de minsann inte ens cola. Men, men. MAX är MAX och det hamnar alltså på plus. Dessutom fick man sitta i fred utan att de skulle städa runt om en som de gjorde på Donken. (Jag hatar det ordet, det är Stockholmsfjollan som fått mig att börja använda ordet Donken, och det retar mig oftantligt mycket).
- Piller-trixare. Egentligen är det inte Uppsala som stad som ska ha plus, utan Lurke och Piggelin. De krossade mina pencillin-piller på ett mästerligt sätt. Tack och bock.
- ICA i Flogsta. 1. Lurke bor i Flogsta. Det är cirka 500 meter till Ica. Det är sjysst. 2. Ica har öppet 8-23 VARJE dag. Det är gigantist sjysst. 3. Det räddade oss som så klart glömde allt vi skulle köpa och därmed fick ränna där hela dagarna och köpa det vi glömt gången innan.
- Mina fynd. Här har jag letat som en galning efter två t-shirts på Gina Tricot i ungefär ett halvår. Dessa två t-shirts är de första jag ser på GT i Uppsala! Lycka! Min ekonomi gick visserligen från katastrofalt usel till gigantiskt obefintlig utan hopp om förbättring under min vistelse i Uppsala, men vad tusan. Fynd ju!

Ja, och där var väl plusen slut. Jo just det. Plus också till Hata Göteborg som jag och Murke såg på bio. Kanonfilm! Jag blev dessutom lite småkär i Svante. Han var en manlig version av mig. Jag röstar för att Stockholmsfjollan och Den Blonda Häxan rusar till biografen och ser denna Svante ögona böj!



(Ja, jag blev förstås Svante när jag gjorde testet på Hata Göteborgs sida...).

***

För övrigt har jag hunnit med en joggingtur, tvätten, disken och hästarna på den korta tid av dagen som gått. Jag är jäkligt duktig, för att inte säga bedårande!

Jässjäss!

Nu blir det städning. Kul för mig.

Helgen hos Lurke har varit... Ja. Det var underbart att träffa min galning igen och den vilda och min sötis från högstadiet som jag inte träffat på flera år. Men, Uppsala som stad... Ja, det är verkligen inte min chipspåse det.

Jag och Murke satte tillsammans ihop en plus- och minuslista över staden. Minusen är långt fler, men som tur är för Uppsala Big City (och vår och Lurkes vänskap! Jo, vi kommer åka dit fler gånger!) så är plusen stora. Detta är dock endast min plus- och minuslista. Murke har så mycket knepiga åsikter om min lista, så jag valde att göra som vanligt. Det vill säga köra på mitt sätt. Du vet, If you don´t like it, you´re wrong!

Minus:
- Landskapet. Det finns ingen sjö i Uppsala. Jo, det är sant. Det finns ingen. Alls. Men det finns sju miljoner cyklar överallt. Morrans ytterst vetenskapliga konstaterande: I Uppsala badar man inte, man cyklar.

- Vädret. Sist vi var där var det snorkallt och det snöade mer än vad det gjort någon annan stans i världen. MINST! Och jag överdriver inte. Nu var det regningt, kallt/varmt (beroende på vad för kläder man hade, det var aldrig lagom).

- Logiken. Någon sådan finns inte. Affärerna ligger huller om buller. Caféerna ligger mer eller mindre i utkanten av stan. Torget är litet. Allt ligger så man luras gå tusen kvarter extra för att ta sig till bion, eller vart man nu ska.

- Städningen. På McDonalds städar de runt en när klockan är 20.00. När jag och Murke satt mitt uppe i en hetsig diskussion om politik samt surrande om Foppas miljövänliga skor och huruvida killen framför oss i kön var het eller inte (det var han. Murke har ingen smak). Gissa om städkillens mopsande störde vår koncentrationsförmåga? Hallå, sluta städa Uppsala!

-  "Musiken". Ja, i alla fall musiken Lurkes kompisar (utom jag) lyssnar på. Den är inte bara bedrövlig, den är vedervärdig! Skavsår i öronen, hjärnan och magsår kom jag ändå lindrigt undan med, och det var tack och lov att jag då och då fick lyssna på min musik (en låt varannan dag, typ) för att uthärda misären.

- Höghustaks-fester. Okej.
För det första: Hur ska man veta vilken fest som är den man ska på, när ALLA höghus har fest? Det säger sig själv att man går fel och alltså helt i onödan kämpade sig upp och dessutom klättrade över ett staket. Resultat: Morrans infektion i foten vaknade till och foten såg både gul och blå och röd och ledsen ut. Uppsala ska dock ha plus för att man är välkommen på alla fester, och inte enbart den man är bjuden på. Jäjä.

För det andra: Människorna!  Förlåt, men man kan inte trivas med alla. En hel helg, utan tillstymmelse till person med hockey- eller hästintresse, okej, det kunde jag fixat. Men nu var det värre än så. Det var verkligen så illa det kunde bli! I ena änden, på hustaksfest 1 har vi popare (eller om det heter poppare? Jag har ingen aning). Dessa är... Jodå. För att använda Lurkes egen beskrivning av alla som skulle komma på hennes fest: "Hon/han är TREVLIG". Att en person är trevlig tycker jag är ganska värdelöst vetande. Det kan de flesta vara med mer eller mindre ansträngning. Jag vill veta hur personer ÄR, vad de gör, vad de gillar och såna saker. Nåväl.. Poparna i ena änden av hustaket. Dessa är få till antalet, är just det, trevliga, men liksom inget mer. En av dem höll på Brynäs. Och då var det ändå den bästa av dem. Inse att jag inte hade det lätt. En av dem bad om tio minuter för att underhålla oss. Han fick en minut. På den minuten hade han inte underhållit ett dugg, och efter det fokuserade min hjärna på annat än poppare. En av poparna var dock ingen popare, men han var där ändå. Han var nästan lite söt, på ett Morran och Murke-vis (vilket är ett väldigt speciellt vis då vi har otroligt olika smak. Jag har bra smak, Murke har usel smak). Men efter att ha hört att han hade en 35-årig flickvän som var vegetarian, och att han därmed gått ner i vikt eftersom han inte fick någon mat () kunde man bara skratta lite tyst i smyg åt honom. Så vi gick. Över till andra hörnan. Reggae-hörnan!

Murke och Piggelin tyckte detta var kanon, men detta är ju inget för mig. Dreads, flum, rastagrejs och så vidare är inte min chipspåse det heller. Vad finns då på denna "fest-halvan"? Jo. Tusen killar med rastaflätor/dreads och reggae-mössa (som står still och röker), två tjejer med rastaflärtor/drads och reggae-mössa (som dansar flummigt), en upplåst pool med lite vatten i, en rastakille som jonglerar med självlysande bollar och så vi då. Jag, Lurke, Murke och Piggelin. Vi smälte inte in. När en av reggaekillarna dessutom (efter att ha hört att jag är hockeyfantast och att vi kommer från Arvika) säger: "Arvika? Japp, där har jag varit och spelat hockey. Spelade massa hockey förr, men du vet. Sen kom reggaen in i bilden, och då la jag av med hockeyn", ja då fanns inget mer hopp för denna fest.

Fest 2, den vi skulle på från första början. Ja här var det människor från alla möjliga ställen. Eller i alla fall Spanien, Tyskland och Frankrike. Typ tre var svenskar, och så vi då. Festen gick ut på att sitta runt ett bord med rester från uppäten mat, och där alla pratade huller om buller på engelska och inte förstod varandra för fem öre. Vi gick hem och somnade.

- Övriga människor. På Lurkes födelsedagsfest (fest 3). Festen med stort F. Här fanns heller ingen människa med samma smak och intressen som mig, och ja... Nåja. Det var dock kul att få se en äkta tecknad figur i verkligheten! Shaggy, Scooby Doos människopolare.



Sedan fanns det, trots allt, en kille som var skapligt söt och en 3:a på Morran-skalan (övriga var -10 på min skala, och +10 på övrigas skala...typ). Men. Killen var dum nog att prata. För det första: Jag klarar av att ta mina pencillin-tabletter själv. För det andra: "Jag kan hjälpa dig. Jag vet hur man gör, jag tar massor av olika tabletter och piller varje dag!" Liksom, klart man blir rädd och smiter sin väg illa snabbt. Hujeda mig!

- Näe. Nu har jag nog inte mer att gnälla över. Tro det eller ej.

Nu var det tänkt för plusen. Men om någon orkat läsa igenom alla minus jag radat upp vill jag belöna den med att bespara från än mer läsning (och ska sanningen fram så orkar jag inte skriva mer. Fan! Nu var jag egoistisk igen!). Nåväl, pluslistan och lite övrigt får komma i nästa blogginlägg, precis som ett litet surrande om Kung Forsberg vs Lidström.

***
Japp, "inte min chipspåse" är ett egenkomponerat uttryck som protest mot det allmänt missbrukande "inte min kopp te" som alla svänger sig med ti tid och (mest) otid.
.
***

Det är små sår i mina ögon, det är därför det gör ont. Det berättade Murke på tåget hem. Ingen ställer så bra diagnoser som hon

***
Jag ska dock tillägga att jag faktiskt har en kompis som är popare. Den Blonda Häxan är ju faktiskt det. Ibland. Men hon är min lilla sötnos, så det går faktiskt bra ändå. Dessutom vet hon allt om Foppa (även sånt hon inte vill veta) och hon vet vem världens bästa Timmy är, och hon kan mer om MODO och Hockey än hon kan om sig själv nästan. Till hennes stora förtret. Sånt gillar jag!

På tal om det. Jag saknar Stockholmsfjollan och Den Blonda Häxan. Men det är skönt att slippa idiot-sjungandet och hoppandet och skuttandet till de miserabla tonerna av They´re Taking The Hobbits To Isengard. Tack gode gud!

Fröken Bitter saknar jag också. Alltid. Jämt. Hela tiden. Och fast att jag aldrig skulle erkänna det, så älskar jag att få sms och mms från henne just när jag håller på att somna. Trots att det står "Ge dig. Floppa är i dagsläget överskattad. Sjukt överskattad!". För jag vet ju, att hon är bitter.



Nu är det dags för uppackning av allt jag köpt och det jag hade med mig till Uppsala (som vanligt alldeles för mycket). Det jag köpt är, som vanligt, kanon-fynd och det ger Uppsala plus!

Jäjäjäjäjäjäjäjä.

Världens bästa Timander stannar! Livet går vidare!

Uppsala suger, för övrigt Nu ska vi häva i oss chips och försöka glömma kvällens bravader. Oh yeah.

 
Världens bästa lags framgångsvåg fortsätter. 11 miljoner kronor sägs MODO ha gått med vinst med under den gågna säsongen. Silly Season är i full gång, och jag längtar som tusan till säsongen drar igång! (Ja, jag vet att det är sommar nu, men hockeyabstinens är allvarliga grejer).



Men snurrandet om Timmy är dock inte ett av dem. Att inga förhandlingar skulle ha inletts låter helt galet. Helt ABSURT! Minst sagt.

***

Imorgon blir det äntligen. äntligen Lurke-time! Jag, Murke och Piggelin åker upp till Uppsala, och trots min längtan efter Lurke har jag lite ångest inför tågresan. Att hoppas på att Murke och Piggelin ska klara att hålla sams hela den biten är omöjligt, och när de ryker ihop kommer det bli jag som hamnar emellan. Ett tåg är ingen lämplig krigszon, och jag fasar för att konduktören kommer sparka ut den ena av dem innan vi passerat Kil. Hujeda mig.

Nåväl, jag får ha dem i koppel eller hålla deras små hjärnor i schack genom att berätta spännande och viktiga saker om vettiga ämnen. Det vill säga saker om mig. Är de riktigt observanta och snälla kanske de dessutom förtjänar lite hockey och The God-snack.

***
Dagens lista:
Dagens lögn 1:  "Jag ljög inte, jag skrev bara skönlitteratur med munnen" - Kung Homer Simpson
Dagens lögn 2:  "Visionären ljuger för sig själv, lögnaren endast för andra" - Friedrich Nietzsche
Dagens lögnare:  Michael Moore.

Nu ska jag ta itu med packningen, samt fixa så jag har lite pengar att göra något för när jag väl kommer till Uppsala. Jäss, jäss.

Tjing!

... är det bäst att du ber om ursäkt när du vaknar.
Muhammed Ali

B-uppsatsskrivande igen, och jag tänker mest på allt annat. Som vanligt med andra ord. Eftermiddagen är dock vikt åt shopping med Murke och förhoppningsvis hittar vi något till Lurke.

Just nu känns det lika stört som vanligt att sitta i datasalen på universitetet. Den Blonda Häxan sitter och studsar på stolen i takt till den vedervärdiga tönt-musiken hon och Stockholmsfjollan är besatt av (och som driver mig till vansinne). Fjollan själv sitter och gnäller om sina myggbett på foten som nu gjort att hon har en elefantfot. Det positiva i det är dock att jag inte längre har en elefantfot och därmed kan må alldeles förträffligt bra av att höra henne berätta om myggbetten om och om igen. Jag låter henne hållas, "mmm"-ar på rätt ställen och ler hela jag inombords. Äntligen är det hon som gnäller över sin fot!

Dagens musiktips:
Whiskey In The Jar - Thin Lizzy

Är det Metallica som gjort en version på denna? Oavsett vad, så kan inget annat band slå den här versionen.





***

Peter Forsberg är hockeyns astronaut. Övriga är endast jaktpiloter. Och nej, det spelar ingen roll vems namn du säger, det är så här.

Muhammed Ali har sagt så mycket bra, att han förtjänar vad som helst i pris.

***

Åter till B-uppsats-skrivande nu. Det känns... Tragiskt.

Ahooo.

Två roliga test som testar din kvinnlighet respektive manlighet har figurerat på ett antal nätsidor och bloggar senaste tiden och jag som älskar test i den stilen var föstås tvungen att ta med dem i min blogg.

Klicka på loggorna nedan för att komma till testen!




Mitt resultat:

Din poäng: 237

Du är laddad med östrogen och det råder ingen tvekan om att du är kvinnlig! You go girl!

För er män kommer ett test här:




Mitt resultat:

Din poäng: 53

Du är en pojke som har fått sitt första fjun. Men det gör dig dessvärre inte manlig.

Hu! Så högt! Det beror nog på fotbollen och att jag ju tycker snus är manligt, samtidigft som rosa kläder är omanligt. Haha!

***

Morran hissar: Flams och Trams = Misär (i positiv bemärkelse).

Morran dissar: Virusprogram för 400 riksdaler. ÄNNU mer utgifter.

Nu blir det in till staden, och då blir det förstås att bränna ännu mer pengar. Det känns trevligt. Och ännu trevligare känns det att solen just gick i moln, lagom till det att jag ska iväg. Typiskt.

Nedräkning: Bara tre dagar kvar till Kberg! Jippi!

Idag är det på dagen 28 år sedan John Wayne dog. Som den Westernfilm-nörd jag är tycker jag det är på sin plats att hedra honom lite idag.

För mig är The Searchers det största han gjort. Jag älskar den filmen och det spelar ingen roll hur många gånger jag ser den, jag är lika fascinerad varje gång.








Fotografering

Har du någon vanlig kamera? (Alltså inte mobil) Vilken sort? Om inte, vill du ha någon speciell? En Kodak och en Konica Minolta Dimage Z3 samt en gammal systemkamera (ej digital). Vill dock ha en ny, mindre och bättre digitalkamera.
Har du/vill du ha en mobilkamera och vid vilka tillfällen använder/skulle du använt den? Ja, det vill jag. Tycker det är riktigt jobbigt om jag inte skulle ha det. Jag använder den vitt och brett och hursomhelst. Dock är den gigantiskt usel och bilderna blir därför värre än värst.
Gillar du att fotografera? Vad? Om inte, varför? Jag tycker det är roligt, men är inte bra på det och därför är det kul fram till dess att jag fått se den miserabla bilden. Hockey, hästar, kompisar är favoritmotivet nummer ett, näst efter mig själv förstås.
Gillar du att stå framför kameran? Varför/Varför inte? Beror på mitt humör för stunden och vem som håller i kameran.
Vad fotograferade du senast? Kung Peter Forsberg.

***

Det känns som vi kommer någon vart med B-uppsatsen. Sakta och osäkert visserligen, men helt klart bättre än att inte komma någonstans alls.

 

Sjukdom är inget hinder. Tvärtom gör det människan till tänkare. Jodå, Platon och hans visdomar. Jag antar det var Platon som sa det där. Om inte så var det antagligen någon annan stor tänkare, dock inte jag själv. Fan, jag måste sluta vara så lat att jag inte ens kan googla och ta reda på saker.

Min fot, eller numera går den under namnet elefantfot, tillbringade igår fem timmar på sjukhuset (inklusive mig förstås) och efter mycket om och men fick jag gå hem med en pillerpåse ännu en gång från det hemska sjukhuset. Penicillinkur, IGEN och stränga förmaningar om att "den foten ska inte röra på sig". Jag som skulle på klassfest och därefter utgång. Nu blev det inte de tre musketörerna utan istället Piff och Puff. Misääääär.

Nåväl. Jag lyckades överleva och genomföra ett blodprov. Jag tänkte rymma när doktorna sa att ett blodprov var högst nödvändigt, men jag stod över frestelsen och låg kvar på sjukhussängen. Sjuksköterskan kom in och undrade hur nervös jag var och pratade lite lugnande med mig och bad mig sedan att inte hålla andan samt att hålla högerarmen stilla. Den vänstra sträckte jag ut så Kung Forsberg fick hålla den. Det kändes bra. Sjuksköterskan undrade om jag ville ha ett stick i fingret istället, men det nekade jag bestämt till. Hellre armen än fingret. Det går ungefär under samma kategori som att jag hellre amputerar foten än handen, av någon anledning som jag inte orkat lägga speciellt mycket tid åt att fundera över faktiskt. Sjuksköterskan frågade om jag ville ha en mini-nål, men som den tappra dam jag är sa jag att jag minsann ville ha en riktig nål. Dock ångrade jag mig snabbt och valde mini-nålen, trots allt. Jag hade ju redan erkänt min fobi för blodprov genom att låta doktorn beskåda min "jag-har-sett-ett-spöke-och-är-livrädd-min" när hon förde blodprov på tal efter att ha känt och klämt och tittat och synat och funderat och spekuletat om vad det var för fel på min stackars uppsvällda och ömmande fot (eller egentligen hela underbenet). "Nu sticker jag här" sa hon och jag klämde The Gods hand så hårt att han nästan fick blodbrist i den. Men han tog det som han alltid gör med allt. Kungligt, magiskt och gudabenådat. Tack. Ja, och sen stack hon! Och här sitter alltså jag och skriver. Mer än ett dygn efter. Jag dog alltså inte. Jag svimmade inte heller, utan ja... Det gick fullkomligt kanonbra! Jag kan till och med tänka mig att ta ett till. Fast det bästa vore om de kunde spara mitt blod (de tog ett helt rör! Herregud! Mitt blod!) och undersöka så jag inte har någon allvarlig sjukdom. Jag skulle gärna slippa att ta ett till. Jag är dock väldigt stolt över mig själv, och min rädsla är mer eller mindre över. Tack vare Kung Forsberg.*

Jaja. Det där var väl inte riktigt sant. Att jag tog blodprovet var sant, men ska sanningen fram så höll väl inte The God mig i handen riktigt på riktigt, men på ett abstrakt och lite Morran-aktigt vis kan man säga att han gjorde det. Hur som helst är det åndå honom jag vill tacka.

***

Morran hissar: Murke. Hon kan inte ens vara elak ens när hon försöker göra narr av min blodprovshistoria. Det dyrkar jag henne lite för. Samt det faktumet att hon var lika sugen på glass som jag var förrut.

Morran dissar: De jäkla pillrena! Fy fan vad jag hatar er!

Grattis Gulingen på 12-årsdagen! (Eller ja, nu är det den 10:e, hon fyllde igår men jag räknar detta som nionde).



Tjipp, tjipp!

*Att jag tog upp Kung Forsberg var helt och hållet för din skull Fröken Bitter. Grattis!

Lyckan igår var kolossal! Nästan två månader efter MODOS SM-guld fick jag återigen vara rörd till tårar då Selänne och Samme fick lyfta bucklan. ÄNTLIGEN!

Det ska väl tilläggas att Anaheim inte är "mitt" lag i den rätta bemärkelsen, men näst efter mina lag kommer Anaheim med spelare som för mig är kungar. Deras spel och laganda är fullständigt lysande, och matchen igår var underbar. Anaheim spelade som ett lag, klarade av att spela på resultatet och visade viljan att vinna.



Stilig bild tagen med min gigantiskt miserabla mobilkamera från en minst lika dålig TV-skärm. Men motivet är åtminstone guld värt!

GRATTIS SAMME, SELÄNNE, PRONGER, SCOTT och övriga ankor!

***

Grattis också till Piggelin som tagit studenten!

Morran hissar: Anaheim, så klart. Vilken match de bjöd på!

Morran dissar: Min fot. Jag kan inte ens ha vanliga skor utan får ha mina vinterskor = jag dör av värmeslag. Det är så jäkla illa. Och jag missade Emil i Lönnerberga. Misääääär!

Jag och Stockholmsfjollan tog ett varv på stan och det slutade med att jag inhandlade två shorts, en scarf, en bok och en res-flaska samt ögonmake-up remover innan vi snaskade i oss nachos och pratade rabies och såna saker.

Imorgon blir det avrättning av oss. Dags för opposition. Söt-häxan beskriver helvetet på ett lysande fint sätt. Jag blr nästan rörd.

Nej, nu blir det brist på fantasi och bloggen blir usel. Bäst att sluta. Min fot behöver dessutom omvårdnad.

Tjip, tjip! Mer eller mindre läggdags för halta lotta.

Hittade en kul grej på Lindas blogg. Mitt blir dock inte som rubriken ovan, utan istället "I stabbed a glass of milk because I have AMAZING boobs". Men rubriken var betydligt roligare.

Välj månaden (numret) du är född i:
1 - I ate
2 - I needed
3 - I ran naked with
4 - I shot
5 - I cuddled with
6 - I smoked with
7 - I banged
8 - I ran shirtless with
9 - I stabbed
10 - I killed
11 - I slept with
12 - I killed

Välj datumet du är född på:
01 - the trojan man
02 - a dog
03 - a jew
04 - Paris Hilton
05 - a toothbrush
06 - a homo
07 - Barny the dinosaur
08 - a prostitute
09 - a pornstar
10 - a bag of weed
11 - the kool-aid-man
12 - Santa Claus
13 - a condom
14 - a whorè
15 - an orange
16 - a stripper
17 - a bisexual
18 - a horse
19 - my boyfriend
20 - a crackhead
21 - a homeless guy
22 - my lover
23 - my crush
24 - a easter egg
25 - a jar of honey
26 - a hottie
27 - a bowl of cereal
28 - a french fry
29 - your dealer
30 - a glass of milk
31 - Your grandma

Välj färgen på tröjan/plagget du har på dig:
White - Because thats how i roll
Black - because im sexy as hell
Pink - Because the lil people told me to
Red - because I have AMAZING boobs
Blue - because I'm a pimp and your jealous
Polka Dots - because I hate my life
Purple - because I'm gày
Gray - because I love marijuana
Other - because I have double D's
Green - because I'm good in bed
Orange - because I smoke crack
Turqoise - because I have a noodle in my nose
Brown - because i had to
Shirtless - because I've got abs

Hur blir er mening?

***

Jag har hittat ett par supersöta shorts från Juicy Couture jag vill ha. Prislappen ligger dock på 1095 kronor, så de kommer nog förbli på min "dröm-lista" och inte på mina ben. Men om någon vänlig själ vill köpa dem åt mig så är det okej, så att säga.




***

Jag väntar på att Stanley Cup-finalen nummer fem ska börja. Tio minuter kvar nu, sedan är det dags för Ankorna att ta hem detta. Jag vill få se The Finnish Flash lyfta bucklan nu, det är han värd. Samme, Selänne och Pronger + lyfta buckla = kolossal lycka. Matematik på Morran-nivå.

HEJA ANAHEIM!

 

Du gamla, Du fria, Du fjällhöga nord
Du tysta, Du glädjerika sköna!
Jag hälsar Dig, vänaste land uppå jord,
 Din sol, Din himmel, Dina ängder gröna.

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat Ditt namn flög över jorden.
Jag vet att Du är och Du blir vad du var.
 Ja, jag vill leva jag vill dö i Norden.

Jag städs vill dig tjäna mitt älskade land,
din trohet till döden vill jag svära.
Din rätt, skall jag värna, med håg och med hand,
din fana, högt den bragderika bära.

Med Gud skall jag kämpa, för hem och för härd,
för Sverige, den kära fosterjorden.
Jag byter Dig ej, mot allt i en värld

 Nej, jag vill leva jag vill dö i Norden.

 







 

Jag ska inte försöka vitsa till det och få till ett trevligt, smart och roligt citat som rubrik till det jag vill säga. Istället nöjer jag mig med rubriken ovan eftersom det på bästa möjliga sätt visar vad jag vill ha sagt.

Nu är B-uppsatsen från helvetet inlämnad (värre än vad jag trodde blev den dessutom. Känns lagom fint...) och jag kan äntligen berätta om lördagen. Dagen med stor D. Dagen då Gud var här (ja inte just hos mig, men i Karlstad).




Jag var, och är, salig över det och vad jag än skriver kan det aldrig hylla den mannen tillräckligt. Han har varit min Gud sen jag var sex år och för första gången fick upp ögonen för honom, och genom åren har han varit min stora förebild på alla plan. Hans vinnarskalle, tjurighet, kämpaanda, ödmjukhet och charm och sedan hans magiska briljans på isen som är det vackraste och bästa jag vet. Inget gör mig så rörd som att se mina lag vinna och/eller se Kung Forsberg visa sin övermänsklighet på isen genom att använda sig av sin briljanta split vision och ögon, fina handleder, starka ben, grymma balans, passningarna och spelfantasin man kan dö för och ja... Hela den magin han visar upp. Jag vet att jag hyllat honom i blogginlägg efter blogginlägg med långa, utförliga motiveringar till varför han är och förblir där uppe på tronen med kungakronan på, och jag vet att många är trötta på mitt tjat. Men, han förtjänar det, det är så.

Som sagt, lördagen var magisk. Han var ödmjuk och tillmötesgående och... MAGISK! Som jag skrev i förra inlägget, så beter han sig som en vanlig dödlig, trots att han är Gud, och han gör det med en briljans som man blir enbart lycklig av.

För mig var det sjukt stort, och det enda jag är bitter över är att isen inte var större så jag fick se honom spela på riktigt, och att min MODO/Foppa-tröja var kvar hemma eftersom jag tog för givet att isen skulle vara större och att det skulle vara så proppat med folk att en autograf och pratstund inte skulle vara möjlig och att jag inte tyckte det kändes rätt att knata fram och be om autograf och allt bara så där. Jag vill ju att han ska få vara ifred. Men, istället var han inte bara där för att inviga isen utan också för att skriva autografer till alla som ville ha. Ja precis, jag behövde alltså inte vara orolig för att vara till besvär när jag fick mina autografer. Med andra ord, jag skulle ha tagit med tröjan! Allt detta är den där jäkla plastisens fel! Bara för att jag trodde den skulle vara mycket större. Fan, vad bittert. Ja, ni fattar vilken misär. Där stod alltså jag, salig som ett litet barn på julafton (och då pratar vi alltså extremt salig unge med miljardärer till föräldrar som alltså väntar på en sjujäkla julafton...), och är överlycklig för att få se honom på avstånd. Klart man då blir bitter när man inser att man inte "bara" ska få se honom på avstånd på en plastis, utan man ska också få prata med honom, och så har man inte med tröjan! Herrejävlar.

Att det fanns personer där som ägnade tiden åt att klaga på Kungen tycker jag inte bara är patetiskt utan dessutom förjävligt. Om man har en sådan inställning att man får för sig att stå och beklaga sig över att Peter Forsberg, av alla människor, skulle vara divig bör man så fort som möjligt uppsöka närmaste lobotomi-makare. Jag vete tusan om sådana finns, eller om det ens heter så, men jag har ingen lust att googla för att ta reda på något som egentligen inte berör något annat än idioter. Det jag ville ha sagt var helt enkelt att personer som anser att The King är divig har något fel som ens får för sig att tänka så, och dessutom borde de hålla sig undan. Det var jättefint väder i lördags, de hade kunnat hänga på valfritt annat ställe. Dessutom, varför försöka dra en mörk skugga över honom för allt möjligt? Snälla rara, om ni anser att Michelle är mager så får ni ha den åsikten. Men att påstå att Forsberg nästintill skulle vara det svarta fåret i cirkusen med kvinnoideal där flertalet kvinnor drabbas av ätstörningar, för att hans flickvän enligt er åsikt är för mager, det är inte att vara patetisk. Det är att vara fullständigt, galet, orimligt patetisk med grym svartsjuka.

Nå, slut på gnällandet. Jag måste sluta bli så upprörd över idioter som inte inser hans storhet. Det är inte värt mödan att kommentera lägre stående varelser.

***

Morran hissar: Min käre far som tappert (? Han säger att han inte ville, men nog fan tyckte även han att det var bland det största han upplevt att få träffa The King) ställde upp och följde med, och han förtjänar beröm.

Morran dissar: B-uppsatsen. Finns bara ett ord. Misär. Misär med fem ä. Misääääär! Sedan vill jag dissa glinen som stod bakom mig och pratade om att sälja Foppas autograf. Skärpning! Sånt där jämställer jag med mord. Eller nästan i alla fall. Det är ett rån i alla fall.

***

Herr Trötter informerade mig om att det inte är förrän 15:e juni som gäller för övergångar från ES till NHL när spelaren varit över och spelat i NHL tidigare. 1:e juni gäller visst bara om spelaren är rookie. Jaha, så här har man gått och snurrat och väntat sig ett svar från Timmy, och så får man antagligen vänta mer än en vecka till. Snark.

Imorgon natt hoppas jag på att få fira att Ducks tar hem Stanley Cup. Det är de värda.

Avslutningsvis vill jag lägga in ett litet PS. Jag vet redan att jag inte är en stjärna på bildbehandling, så inga hånskratt från er nu om bilderna. Jag har inte ens Photoshop utan har fixat i Paint (så ge mig lite dispens för det). Sen är det faktiskt så att man inte kan vara bra på allt. Det kan bara Kung Forsberg vara.

... Men det är bra nära.

Här har man nu suttit på universitetet och väntat på ett mail från vår handledare i cirka två timmar, och jag avlider snart. Jag vill, och jag behöver hem snarast möjligt. Tragiskt nog gäller det ju dessutom att anpassa sig efter när tågen går, och hoppas någon sedan kan hämta upp mig när jag kommer hem. Snälla rara, maila då!

Det värsta med sommaren är att det inte kommer något studiebidrag, och det innebär att jag som inte har fixat något heltidsjobb under sommaren kommer få snåla riktigt mycket, och jag trivs inte med det. Jag är för osjälvdisciplinerad för att leva fattigt, så att säga.

Bara för att jag vet att jag inte bör köpa något nu så hittar jag en rad onödiga attiraljer som vill följa med mig hem. Exempelvis den här sötnosen för 249 riksdaler från Gina Tricot.






Jag vill ha besked om Timmy nu, nu, nu, NU! och imorgon är det Dagen med stort D. Kung Forsberg i Värmland. I mitt land, liksom. Herrejävlar.

***

Några timmar senare. Hemma, men inget mail från vår handledare...? Eller ja, jag har ingen aning för jag har inte orkat ta itu med det nu. Min msn strular dessutom, illa. Klockan är snart 22 och jag ska ägna fredagskvällen åt att betala räkningar och plocka upp min packning samt förbereda morgondagen.

***
Jag måste berömma mig själv. Jag vet inte hur det gick till, men jag gick upp och var på universitetet från 8-16 idag. Dessutom GJORDE jag saker när jag väl var där. Man kan bli impad för mindre.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva nu. Jag hade tänkt skriva (återigen) något om vilken Gud Peter Forsberg är för mig, men ord räcker inte till för det. Jag undrar om jag är den tjatigaste personen i världen? Nää, inte riktigt men nästintill. Det känns sådär. Jag vill vara nummer ett. Jag och Forsberg. Vilket team vi skulle bli!

Fan, jag skulle skriva om porr idag egentligen. Men det får bli en annan gång.

Nu ska jag fira lite (jag ska fira morgondagen i förväg). Fira och fredag passar lika bra ihop som Morran i Foppas knä.

Hittade ett jättesnyggt halsband på Pernillaelisabeths blogg. Halsbandet kommer från Kyssjohanna och är så sött att mitt ha-begär genast väcktes. Igen. Suck.

250 spänn



Man kan köra en massa spel. Man kan köra hard to get, hard to want eller köra utav bara helvete. (Snott från Veckorevyns Emma Sundh). Men, men. Det defensiva spelet där vikten läggs på kontringar får backa lite. Det är enbart tråkigt ju. Nej, nej. Jag har alltid ansett att "anfall är bästa försvar" är ett kungligt uttryck, och "The only time I stand back is when I'm gathering speed" ska bli mitt nya ledord i den här soppan. För övrigt, så känns det som jag skrivit detta tusen gånger tidigare? Men vad fan, kan det vara så bra att jag skriver mina smartheter flera gånger om? Ja, kanske. Lyckliga blogg.

Dagens musiktips:
Start Me Up - Rolling Stones





Ja, så bra det bara kan bli. Mina miffon i min uppsatsgrupp ser tvivlande ut. Jag hatar dem ganska mycket just nu.

Morran hissar: Imorgon, imorgon, imorgon. Och ikväll ska jag hem och se på hockey och pussa på Ull.

Morran dissar: Spöregn. Ingen jacka. Nämen vad fan, lyckliga lilla jag! I mitt (österländska) horoskop står det att jag ska vara positiv också. Jo men visst. Jag var positiv i onsdags när jag åkte till Fjollan, och tänkte att någon jacka behövde jag nog inte för det skulle säkert bli fint väder. Japp, nu får man sota för att man var optimistisk. Man kan bli bitter för mindre.

Stockholmsfjollan har mixtrat lite med bloggen igen. Headern har blivit lite mer ihoptryckt på ett estetiskt tilltalande sätt (jo, så är det). Det går framåt, men vänsterkolumnen med musikvideon, profilbilden, länkarna och hela faderuttan envisas fortfarande med att ligga längst ner till vänster när man kör med Explorer. UNDER alla inlägg. I Firefox verkar bloggen fungera betydligt bättre (kan kanske bero på att blogg.se enligt Stockholmsfjollan är anpassat till Firefox). Lite fler utseendeförändringar får det väl bli längre fram.

Fröken Bitter stötte på en av Sedinarna igår, men hon vet inte vem av dem. Jag hatar den damens tur, men det positiva är dock att hon själv såg det som otur.

***
Besked om Timmy nu, tack!

Imorgon it is. Herrejävlar! Jag vill göra hela Karlstad snyggt och fint dessutom. Jag undrar om han och Michelle ska bo hos Andreas eller vart de ska bo?

Söndag blir det jobb igen. Var ett tag sen, så det ska bli kul och underbart bra så man tjänar lite pengar. Är ju lite väl uselt på den fronten nu, och jag har tröttnat på att vara fattig. Jag ger snart upp.

Nu, skriva analys till B-uppsatsen. Lyckliga jag!