Dagen med stort D
Ett inlägg om en hockeymatch bör rimligtvis falla under kategorin hockey, men detta är också en av de bästa dagarna i mitt liv och därför kanske det bör sättas Jag, jag, jag! kategorin...? Hade det varit lite mer ordning hade man kunnat välja flera kategorier för sina inlägg, men nu kan man inte det ch jag är egentligen alldeles för glad och överlycklig för att sitta och sura över det där nu.
---
Jag har hur mycket som helst jag skulle kunna ta upp. Recension, surrande om den och den spelaren, målen, uppspelen, spelet, vad som sades i bådet, hur mitt hjärta bultade och hur hela min kropp och hjärna och själ mådde så bra som en människa ens kan må... och sedan vidare om den usla korv med bröd de hade i Ejendals Arena, och hur dåligt skött mycket var och vilken sorg att inte världens bästa Timander spelade (men hur snygg han var med nyfärgat (?) hår), hur mycket jag hatar Dalarnas vägar, hur sjukt gott Sibylla-mat kan vara när man inte ätit på hela dagen, hur kul det är att kissa mitt ute i skogen samtidigt som man ser upp så man inte blir översprungen av några hästar, hur tragiskt det är att när man passerar Värmland och istället kommer in i Dalarna blir det genast grusväg, vilken lycka den unga målvakt som inför dryga sextusen personer fick njuta av att ta Kung Forsbergs straff eller den unga och skridskoskicklige kille som nätade på Tellqvist och sedan gjorde målgester i nästintill en timme efteråt, eller hur Murke hittade sin nya kärlek Simon Gagne (och därmed fångade den mannan på bild i alla möjliga och ömjliga vinklar och vrår) eller hennes extas över att Måns Möller kom in på scen eller kanske Lindas gudabenådade reaktionsförmåga ungefär en timme efter att Salle gjort mål...
Och sedan skulle jag kunna ha en utläggning om The Big One och lite blandat om matchen/dagen med lite uppvisning av alla katastrofala bilder. Men en bild säger mer än tusen ord, så för en gångs skull ska jag försöka vara tyst. Så blir det.
Motiven var det bästa motiv man kan tänka sig, men tyvärr är vi nog också motsatsen vad gäller fotografer. Men mest skyller jag på kamerorna.
En sak kan jag dock säga, och det är att The Big One såg ut att ha riktigt, riktigt roligt och gjorde stundtals långa byten. Han såg pigg och fräsch ut och såg ut att kunna ta ut skären ordentligt. Han visade upp (nästa) hela sitt fantastiska register. Perfekta passningar, den grymma balansen, de gudabenådade handlederna och hans mästerliga split-vision som gör honom så mästerlig.
Att jämföra en uppvisningsmatch med en hel säsong i NHL eller ES är så klart befängt, men av detta att döma såg det åtminstone bra ut.
---
För övrigt har jag aldrig någonsin tidigare varit så överlycklig trots en förlust. Jag trodde mitt hjärta skulle spricka av all glädje och extas, men det gjorde det inte. Måste vara ett riktigt lejonhjärta jag har.
End of preach (för tillfället). Over and out.
JAG SER PERRA JAG SER PERRA! TACK TACK TACK! :D
Marie Marie, du måste skicka dessa underbara bilder till mig :)
men marre... blev d inte en längre inlägg än så??:p haha. snygga bilder;) vem e han hetaingen på bilden längst ner? e d han simon?
men d verkar som ni hade d bra iaf!!:) kram kram
Åhh, Jonte på stor bild! I know you love me! ;)
Ja det förstår jag, skulle också velat sett.
Men ett litet hörn av honom duger br, bara jag får se honom. Och det har jag ju fått. :D:D Men varför spelade han back?
Oraklet: Det vet du! ;)
Sassa: Haha, nej, jag ville vara lite vänlig. ;) Japp det är Simon Gagne. Vi hade det hur bra som helst!
Okej det hade varit intressant att se. :D
men han va ju dösnygg. ser ut som en fotbollspelare mer än hockeyspelare ju;) hur gammal e han? gift? (A)
Sassa: Han ser ut som en hockeyspelare, lär dig nu. 26 är han och han är gift. Mohhaaha!
Damn, vilka heta spelare! Forsberg är och förblir no. 1, men damn va het Timander är. Stor och biffig. Han får gärna ge mig en crosscheck from behind. Även lilla Jonte Hedström är så söt, så söt:)