Jag älskar slarviga människor med usel karaktär...

...De får mig att känna mig så ofantligt duktig!

Det är bra att det finns såna människor, annars skulle mitt självförtroende sjunka som en sten. Idag är det lördag, och jag har sen i torsdags inte fått ett smack gjort. Inget vettigt i alla fall.

Men idag är det stora "Görar-dagen", och under tiden som jag går omkring och surar över att det inte blev någon resa till Stockholm för att se på  Gipsmannen (och just det, inte att förglömma: Elitloppet), så tänker jag göra följande:

- Storstäda mitt rum (i det ingår också att sortera alla kläder, tidningar och böcker och försöka skapa ett bättre fungerade system än det jag använder för stunden; allting ligger överst).
- Plocka undan i hallen 1, hallen 2, köket och datorrummet (vilket automatiskt medför än mer att sortera i mitt eget rum efteråt).
- Plocka ur diskmaskin (det har jag visserligen redan gjort, men jag tar med det för att kunna känna mig duktig och veta att minst en sak på listan trots allt uppfylls).
- storstäda stallet (nåja, städa åtminstone. Något måste man ju spara tills någon regning och trist dag).
- Övningsköra (under tiden jag gör det ska jag dock försöka tänka på just det, och inget annat för att undvika hemska upplevelser).
- Läsa boken "Mamma sa att jag var sjuk", som uppgift i Psykologi B, samt skriva en hemtenta i samma kurs och plugga på inför prov (fast den punkten kan jag i och för sig skjuta över till imorgon också).

Ja, där var väl listan slut. Och det är väl tur det, för allt som står på listan är betydligt värre än vad det ser ut.

Jag ska också påpeka, för säkerhetsskull, att det givetvis, inte alls är någon som helst i min omgivning som känner mig som skulle få för sig att kalla mig slarvig och med usel karaktär. I så fall är det bara en avundsjuk person som är ännu värre själv, helt klart.

Klara, färdiga... GÅ!







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback