Silver, is the first loser och det är inget för mig. Visst, det är underläge, men vad fan. Jag ger aldrig upp och jag tänker fixa detta, och vinna.

Nog för att Kung Forsberg skulle gråta blod över att se mig spela hockey, men att tänka hockey - det kan jag. Precis som när Fröken Bitter  och jag gjorde en plan för att vinna hennes match, tänker jag också tänka hockey för att vinna den här matchen och plocka hem det här guldet som jag vill ha.

Jag har bittert fått erfara att man trots en stark offensiv kanske inte får några mål med sig utan istället åker på baklängesmål. Motståndaren fick ju faktiskt in ett riktigt turmål, och jag ligger därför i underläge med två perioder spelade. Jag är säker på att alla mina onödiga utvisningar har stor del i att jag nu får jaga istället. Nej, i fortsättningen gäller det att sluta upp med holding, checking to the head och interference och sitället satsa på diving (i viss mån. Med mina skådespelartalanger kommer det med all särkerhet att löna sig på sikt) och så småningom kommer jag förlita mig på att holding the stick kommer rädda mig från att motståndaren lyckas göra fler mål.

Själv ska jag lyckas göra mål genom att gå från en enbart offensiv och fartfylld strategi till en mer defensiv. Men, vi kan ju säga som så här. Även om jag nu valt att inta en tämligen defensiv strategi i det här skedet av matchen, så vet vi ju ändå att defensivitet och velighet aldrig vinner vare sig guld, pokaler eller hjärtan. Jo, visst, defensiviteten och veligheten kommer knappast stöta bort hjärtan heller, men vi vet alla att alltför defensivt spel lätt resulterar i baklängesmål trots allt. Inga mål framåt, och det vinner inget hjärta. Det enda det kan leda till är på sin höjd oavgjort, och vem fan vill ha oavgjort? Nej, det gäller alltså att satsa på en lagomt teknisk, defensiv strategi och sedan göra mål på de kontringar jag får. Så är planen, och den kommer jag följa till punkt och pricka.

Jag har ju mig, playmakern (inspirerad av Kung Forsberg säger väl en del i alla fall...) och med Fröken Bitter som... Nja, jag vet inte. Det bästa är nog att minska lagkänslan lite här och mest satsa på mig själv. Åtminstone får jag själv anta rollen som sniper. Det är ju trots allt jag som både ska vara hjärnan i det hela och också den som gör målen. Fröken Bitter och Stockholmsfjollan kan dock få agera stadiga backar (och Fröken Bitters slagskott från egen blå kommer ge många målchanser!) Jag litar också på att de, liksom jag, kommer göra ett hästjobb längs sargkanterna och vara först ut med pucken. Snabba, smarta passningar fram till mig och Murke och Lurke som kommer agera en kedja av världsklass. Jag som center, och miffona som forwards. Nu har vi en superstark femma kvar och med den energin jag har och kommer sprida bland oss kommer vi inte behöva göra några byten. Tyvärr har vi ingen målvakt, men det är smällar man får ta. Jag måste vara ödmjuk, så jag ger motståndaren öppet mål och öppnar mig och visar mitt vänliga jag.

Nu är det bara att gnugga, gnugga, gnugga! Jag är på tårna till 100 %.

***

Jag vet inte om det är jag som har dåligt inflytande på mina vänner, men denna söta lilla serie skulle kunna vara jag tillsammans med i princip vem som helst av mina vänner. Det känns... sådär, faktiskt.




Seriestripen är tecknad av Emma Sundh för Veckorevyn. Underbar!

För att den ska bli läsvärd kommer här texten från pratbubblorna:
- Fan! Dags att börja tänka på beach 2007. Och jag som är latast i hela kommunen. Det enda jag gör i träningsväg är att jag står och slanar mig på något dansgolv vid tre-tiden varje lördagsnatt.
- Eh! Tror att du glömde några detaljer där...
- Va?!
- Ja... Den där siupen du gör varje morgon när du reser dig ur sängen. För att inte tala om när du ligger i soffan och sträcker dig efter chipspåsen: minst tre situps! Och har du placerat påsen på ett ostrategiskt ställe: typ fem situps! Där snackar vi vardagsträning!
- YEAH! Bra tänkt. Ska vi gå  och köpa pizza...?
- Deal!

Rolig historia (tiopoängare!):
- Vet du vad det blir om man korsar en gris och en timråit?
- Nä?
- Ingenting. Det finns saker som grisar vägrar göra!

Avdelning: Hahahahahahahahahaha!

Jag vet inte om Den blonda häxan menade det som ett hot eller inte när hon idag sa efter att jag gnällt: "Men vad är det? Jävla gnäll! Ska jag göra slut på ditt lidande eller?"

Eftersom hon därefter också hintade om att hon i fortsättningen vill kallas något betydligt trevligare än Den blonda häxan, ser jag det faktiskt som ett hot.

Det har varit en skitdag, så jag tänker minsann bara dissa saker till höger och vänster.

Morran dissar 1; Vår fantastiske lärare har slarvat bort våra hemtentor och jag riskerar nu ett uselt betyg. Det snällaste vi kallat henne idag är kärringjävel, skäggdamen och apan. Övriga ord är det ingen idé att skriva, eftersom min blogg i så fall skulle censureras och eventuellt bli sedd som ett direkt hot mot apan.

Morran dissar 2: Cafét vi fikade på förrut. Seriöst. Man ska väl få den servicen att man får grädde till. Och ett riktigt café har coca-cola! Kylen var helt utplockad. Och  jag skiter faktiskt fullständigt i om det kommer mer cola imorgon.

Morran dissar 3: Tre Kronors genrep mot USA. Men, men. Det rdnar sig väl. De kommer med på listan just för att jag är så bitter.

Morran dissar 4: Min mobil som tar så kassa bilder. Se seriestripen där uppe, vad uselt det blev! Grrr!

***

Suck, nu blev det ingen träning. Idag igen.

HU-GA, som Fröken Bitter skulle ha sagt. Och hör jag det ordet igen, så vet jag inte vad jag gör.

Nu är det faktiskt mer eller mindre dags för läggdags. Gonatt.