Världens bästa hjältar!
SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD! SM-GULD!
Världens största hjältar gjorde det de, och vi fans, drömt om så länge.
De fixade hem Guldet till Ö-vik och de gjorde det på bästa möjliga sätt. Lyckan är total och att se deras glädje när allt var klart var mäktigare än allt. Det slår till och med OS-gulden och det slår Colorados Stanley Cup-vinster.
Det är större än något annat.
Det här är det absolut största jag varit med om, och jag har
väntat på den här dagen i nästan 20 år.
Dagen med stort D. Matchen med stort M, och som man visste att det inte fanns en chans att MODO skulle förlora.
Jag älskar det här laget...! Den kämpaviljan, den glöden, den VILJAN!
De är kungar allihop, och de var verkligen värda detta. Jag har aldrig haft så ont i huvudet, min hals, min fot och min hand men jag älskar detta! Jag har nog aldrig mått så bra!!!
Det enda lilla jag skulle kunna gnälla på, som den cyniska person jag är, så är det ju att jag är här och inte i Ö-vik. Jag skulle ha varit i Ö-vik nu, och det skulle hela Sveriges (och världens) MODO:iter vara.
Nu ska jag fortsätta fira detta!
Världens största hjältar gjorde det de, och vi fans, drömt om så länge.
De fixade hem Guldet till Ö-vik och de gjorde det på bästa möjliga sätt. Lyckan är total och att se deras glädje när allt var klart var mäktigare än allt. Det slår till och med OS-gulden och det slår Colorados Stanley Cup-vinster.
Det är större än något annat.
Det här är det absolut största jag varit med om, och jag har
väntat på den här dagen i nästan 20 år.
Dagen med stort D. Matchen med stort M, och som man visste att det inte fanns en chans att MODO skulle förlora.
Jag älskar det här laget...! Den kämpaviljan, den glöden, den VILJAN!
De är kungar allihop, och de var verkligen värda detta. Jag har aldrig haft så ont i huvudet, min hals, min fot och min hand men jag älskar detta! Jag har nog aldrig mått så bra!!!
Det enda lilla jag skulle kunna gnälla på, som den cyniska person jag är, så är det ju att jag är här och inte i Ö-vik. Jag skulle ha varit i Ö-vik nu, och det skulle hela Sveriges (och världens) MODO:iter vara.
Nu ska jag fortsätta fira detta!
När andra tappar modet, stiger Kung Forsberg i höjden
Canal plus sänder Nashville-San Jose inatt klockan 02.00. Efter att jag sett den matchen ska jag sova och sedan vakna upp till en ny, viktig hockeydag. Mitt liv är allttså på topp.
Kung Forsberg, The One And Only. Alltid lika trevliga nhl.com och Larry Wigge hade en underbart bra artikel om The King. Se, läs och njut! Helt sant, helt underbart! Foppa är ett rovdjur av högsta rang i playoff-tider och han är en vinnare, och just denna egenskap är en av anledningarna som skiljer (och höjer) honom från många andra bra spelare. Det är en skillnad som skiljer kungar och Gudar åt.
Jag vet att jag tjatar om den mannen, jag vet det. Men låt mig göra det, för det är han värd. Gud Allsmäktig.
***
På måndag fyller världens bästa Timander 33 år, och alla vet då vad som skulle vara den geniala födelsedagspresenten.
***
Jag har mått betydligt bättre idag, i alla fall under eftermiddagen. Jag är stensäker på att det är hockeyn som är största anledningen till att jag blir bättre. De där pillrena däremot ger jag inte mycket för. Nu kan jag ju till och med få i mig dem utan några problem. Jag krossar dem, har i smulorna i en halv yoghurt, rör om och äter. Snabbt och enkelt. Så ska det väl inte vara med medicin? Jag ska gå på den här kuren i tio dagar, och jag tycker det känns helt okej. Alltså kan det inte vara någon bra medicin.
Vart håller Fröken Bitter hus? Vi måste planera hennes ankomst hit och jag måste få muntra/skrämma (?) upp henne med mitt psykopatiska brev.
Nu blir det Fråga Olle och sedan piller-knaprande. Ingen panodil har jag tagit idag heller. Gött mos!
Kung Forsberg, The One And Only. Alltid lika trevliga nhl.com och Larry Wigge hade en underbart bra artikel om The King. Se, läs och njut! Helt sant, helt underbart! Foppa är ett rovdjur av högsta rang i playoff-tider och han är en vinnare, och just denna egenskap är en av anledningarna som skiljer (och höjer) honom från många andra bra spelare. Det är en skillnad som skiljer kungar och Gudar åt.
Jag vet att jag tjatar om den mannen, jag vet det. Men låt mig göra det, för det är han värd. Gud Allsmäktig.
***
På måndag fyller världens bästa Timander 33 år, och alla vet då vad som skulle vara den geniala födelsedagspresenten.
***
Jag har mått betydligt bättre idag, i alla fall under eftermiddagen. Jag är stensäker på att det är hockeyn som är största anledningen till att jag blir bättre. De där pillrena däremot ger jag inte mycket för. Nu kan jag ju till och med få i mig dem utan några problem. Jag krossar dem, har i smulorna i en halv yoghurt, rör om och äter. Snabbt och enkelt. Så ska det väl inte vara med medicin? Jag ska gå på den här kuren i tio dagar, och jag tycker det känns helt okej. Alltså kan det inte vara någon bra medicin.
Vart håller Fröken Bitter hus? Vi måste planera hennes ankomst hit och jag måste få muntra/skrämma (?) upp henne med mitt psykopatiska brev.
Nu blir det Fråga Olle och sedan piller-knaprande. Ingen panodil har jag tagit idag heller. Gött mos!
Och som de gjorde det!
Helt underbart!
Sveriges bästa hjältar visade än en gång att det faktiskt ÄR hjältar. En kalasskön 5-1 seger i ett kokande Swedbank verkligen. MODO gjorde allt rätt, och framförallt gjorde de allt rätt hela matchen igenom. Stod upp bra för varandra, täckte skott (hoppas du såg det Wikegård!), jobbade på bra framför eget mål, spelade en härlig offensiv hockey och gick rätt på mål, tog vara på chanserna och levde verkligen upp till sitt rykte om att vara kungar på att kontra. Ett härligt tempo och tokbra prestationer av även de spelare som annars inte är de mest tongivande (vilket jobb Micke P gjorde, exempelvis!). Dessutom: spelarna man förväntar sig stordåd av match efter match gjorde även de vad de skulle. Ett skönt go matchen igenom. Som sagt: HJÄLTAR!
***
Det viktiga seminariet jag trodde vi skulle ha på måndag är visst på torsdag istället, och det innebär att chansen finns att jag möjligen skulle kunna åka upp på en sjunde och avgörande match i Ö-vik på måndag och sedan åka hem hit tillsammans med Fröken Bitter på onsdag. Hoppet lever!
***
För övrigt måste jag fundera på vad jag ska söka för kurser i höst. Sista ansökningsdag är nu på söndag och jag velar mellan Medie- och kommunikationsvetenskap C 20 poäng samt Journalistik A 10 poäng + Mediepraktik I 5 poäng + Mediepraktik II 5 poäng. Valet är jättesvårt och jag som till och med skulle ha svårt att bestämma mig för vilken sida jag skulle gå upp på om jag hade sängen fri från väggen på båda sidor, har förstås ett smärre helvete med att bestämma mig. Dock vet jag att jag alltid fattar det rätta beslutet så småningom. Det är väl bara att lita på den rätta känslan och köra på. Länge kvar till på söndag, trots allt.
Gällande skolan är det allvarligt talat dags att ta och reda upp mina två andra kurser nu. Det MÅSTE göras imorgon. Det, samt att beställa nya linser är morgondagens prio ett.
Dagens lista:
Dagens mål 1: Kung Timmy!
Dagens mål 2: Kung Micke P!
Dagens mål 3: Kung Döme!
Dagens mål 4: Kung Svartvadet!
Dagens mål 5: Kung Steen!
(Ja, ibland måste man få ändra på principer och köra på fem istället för tre).
Jag undrar om jag vågar träffa Lurke imorgon? Jag skulle behöva det, faktiskt. Detsamma med Murke. Mest skulle jag behöva att de kommer hit med snickerskakor som Lurke bakat åt mig. Det skulle nog få min feber att sjunka nästan lika mycket som den gjorde idag när glödheta MODO tände till.
Nu ska det städas och bytas lakan. Därefter ska jag mysa med lite Cosmo-läsning. Gonatt!
Sveriges bästa hjältar visade än en gång att det faktiskt ÄR hjältar. En kalasskön 5-1 seger i ett kokande Swedbank verkligen. MODO gjorde allt rätt, och framförallt gjorde de allt rätt hela matchen igenom. Stod upp bra för varandra, täckte skott (hoppas du såg det Wikegård!), jobbade på bra framför eget mål, spelade en härlig offensiv hockey och gick rätt på mål, tog vara på chanserna och levde verkligen upp till sitt rykte om att vara kungar på att kontra. Ett härligt tempo och tokbra prestationer av även de spelare som annars inte är de mest tongivande (vilket jobb Micke P gjorde, exempelvis!). Dessutom: spelarna man förväntar sig stordåd av match efter match gjorde även de vad de skulle. Ett skönt go matchen igenom. Som sagt: HJÄLTAR!
***
Det viktiga seminariet jag trodde vi skulle ha på måndag är visst på torsdag istället, och det innebär att chansen finns att jag möjligen skulle kunna åka upp på en sjunde och avgörande match i Ö-vik på måndag och sedan åka hem hit tillsammans med Fröken Bitter på onsdag. Hoppet lever!
***
För övrigt måste jag fundera på vad jag ska söka för kurser i höst. Sista ansökningsdag är nu på söndag och jag velar mellan Medie- och kommunikationsvetenskap C 20 poäng samt Journalistik A 10 poäng + Mediepraktik I 5 poäng + Mediepraktik II 5 poäng. Valet är jättesvårt och jag som till och med skulle ha svårt att bestämma mig för vilken sida jag skulle gå upp på om jag hade sängen fri från väggen på båda sidor, har förstås ett smärre helvete med att bestämma mig. Dock vet jag att jag alltid fattar det rätta beslutet så småningom. Det är väl bara att lita på den rätta känslan och köra på. Länge kvar till på söndag, trots allt.
Gällande skolan är det allvarligt talat dags att ta och reda upp mina två andra kurser nu. Det MÅSTE göras imorgon. Det, samt att beställa nya linser är morgondagens prio ett.
Dagens lista:
Dagens mål 1: Kung Timmy!
Dagens mål 2: Kung Micke P!
Dagens mål 3: Kung Döme!
Dagens mål 4: Kung Svartvadet!
Dagens mål 5: Kung Steen!
(Ja, ibland måste man få ändra på principer och köra på fem istället för tre).
Jag undrar om jag vågar träffa Lurke imorgon? Jag skulle behöva det, faktiskt. Detsamma med Murke. Mest skulle jag behöva att de kommer hit med snickerskakor som Lurke bakat åt mig. Det skulle nog få min feber att sjunka nästan lika mycket som den gjorde idag när glödheta MODO tände till.
Nu ska det städas och bytas lakan. Därefter ska jag mysa med lite Cosmo-läsning. Gonatt!
...Och ur kaoset hördes en röst som sade:
Le och var glad, ty det kan bli värre. O jag log, o jag var glad, och det blev värre.
Här har man smilat upp sig och gått och längtat efter att få se MODO-hjältarna i final. Jag har ignorerat mitt halsont och spenderat tiden åt att glädjas över saker istället. Men vad händer? Jo, nu har jag dragit på mig svår halsfluss som troligen också är körtelfeber. Jag var glad, och nu blev det så här.
Jag har feber, ont i halsen och örat, kan inte gapa/svälja och heller inte prata. Jag kommer inte att kunna åka upp och se MODO på torsdag och allt känns skit. Dessutom ska jag varje dag ha i mig tre gigantiskt stora antibiotikatabletter som gör att jag känner mig som en liten pillerknaprande galning i och med att jag måste krossa tabletterna innan och finmala delarna. Det är jag och Kung Salle som går på piller! Yeah!
Det enda jag kan sysselsätta mig med är att sitta här vid datorn eller se på TV eller läsa. Jag får inte anstränga mig, och sova går inte. Det blir det ännu värre av. Jag kan inte träffa folk, delvis på grund av smittorisken och delvis för att jag inte kan prata. Typiskt att det är just nu, när Lurke är här och allt. Bläääää!
Men, men. Har man Kung Forsberg som Gud så har man också inprogrammerat i sin hjärna att inget blir bättre av att gnälla, och att det bara är att kämpa på. Jag ska se till att tvinga mig själv in till Karlstad i slutet av veckan, inhandla kurslitteraturen och plugga som en liten galning under helgen. Dessutom ska jag ta tag i mina andra två kurser och försöka få någon ordning på dem.
Avalanche missar slutspelet och det bidrar förstås ännu mer till att det just nu känns riktigt tungt. Men Nashville ska ta sig an San Jose och jag hoppas på att Kung Forsberg visar tvivlarna att han fortfarande är Världens Bästa Hockeyspelare och att Joe Thornton inte har så mycket att säga till om i det långa loppet. Thornton är en gudabenådad spelare, inget snack om saken, men Kung Forsberg är och förblir The One And Only. Simple As that. Det vet jag och andra smarta människor. Nu ska även ni andra få se. Heja Nashville!
Med tanke på min kopiösa mängd timmar framför datorn nu, så lär det garanterat komma ett blogginlägg lite senare om Stanley Cup.
Just nu är det fullt fokus på finalmatch nummer fyra. 2-1 till LHC och MODO ska nu åter få visa att de är Sveriges största hjältar. Bara lite drygt fem timmar kvar nu! Jag räknar minuterna och går på nålar. Heja MODO!
Morran hissar: 3685 kronor tillbaka på skatten! Yes! Dessutom kom Cosmo idag! Yes!
Morran dissar: Wikegårds uttalande var riktigt töntigt. Nog för att Wikegård är en riktigt bra kommentator med stort hockeykunnande (även om han, eller ens någon, kan mäta sig med gudabenådade Calle Johansson!), men det där har han inte rättt i. MODO är hjältar, inget gnällag!
***
På tal om Calle Johansson. Jag har alltid varit lite betuttad i den mannen, och det blir bara mer och mer. Han är världens bästa expertkommentator, bättre än NHL-kommentatorerna till och med. Han vet verkligen vad han pratar om, och det är guld att få höra honom berätta om sina egna erfarenheter och hur det verkligen går till. Han är alltid 100 % ärlig, står för sina åsikter men är ändå ingen som kör över andra experters uttalanden om han anser dessa ha fel. Diplomatisk är istället ledordet. Kung är det rätta ordet. Han och Niklas Holmgren är tillsammans det mest kompletta radarparet som går att uppbringa när det gäller hockeykommentatorer.
Nu ska jag slänga mig i soffan och läsa Cosmo och försöka få i mig en tablett.
Nedräkning till matchen börjar... Ohoo, det går framåt!
Här har man smilat upp sig och gått och längtat efter att få se MODO-hjältarna i final. Jag har ignorerat mitt halsont och spenderat tiden åt att glädjas över saker istället. Men vad händer? Jo, nu har jag dragit på mig svår halsfluss som troligen också är körtelfeber. Jag var glad, och nu blev det så här.
Jag har feber, ont i halsen och örat, kan inte gapa/svälja och heller inte prata. Jag kommer inte att kunna åka upp och se MODO på torsdag och allt känns skit. Dessutom ska jag varje dag ha i mig tre gigantiskt stora antibiotikatabletter som gör att jag känner mig som en liten pillerknaprande galning i och med att jag måste krossa tabletterna innan och finmala delarna. Det är jag och Kung Salle som går på piller! Yeah!
Det enda jag kan sysselsätta mig med är att sitta här vid datorn eller se på TV eller läsa. Jag får inte anstränga mig, och sova går inte. Det blir det ännu värre av. Jag kan inte träffa folk, delvis på grund av smittorisken och delvis för att jag inte kan prata. Typiskt att det är just nu, när Lurke är här och allt. Bläääää!
Men, men. Har man Kung Forsberg som Gud så har man också inprogrammerat i sin hjärna att inget blir bättre av att gnälla, och att det bara är att kämpa på. Jag ska se till att tvinga mig själv in till Karlstad i slutet av veckan, inhandla kurslitteraturen och plugga som en liten galning under helgen. Dessutom ska jag ta tag i mina andra två kurser och försöka få någon ordning på dem.
Avalanche missar slutspelet och det bidrar förstås ännu mer till att det just nu känns riktigt tungt. Men Nashville ska ta sig an San Jose och jag hoppas på att Kung Forsberg visar tvivlarna att han fortfarande är Världens Bästa Hockeyspelare och att Joe Thornton inte har så mycket att säga till om i det långa loppet. Thornton är en gudabenådad spelare, inget snack om saken, men Kung Forsberg är och förblir The One And Only. Simple As that. Det vet jag och andra smarta människor. Nu ska även ni andra få se. Heja Nashville!
Med tanke på min kopiösa mängd timmar framför datorn nu, så lär det garanterat komma ett blogginlägg lite senare om Stanley Cup.
Just nu är det fullt fokus på finalmatch nummer fyra. 2-1 till LHC och MODO ska nu åter få visa att de är Sveriges största hjältar. Bara lite drygt fem timmar kvar nu! Jag räknar minuterna och går på nålar. Heja MODO!
Morran hissar: 3685 kronor tillbaka på skatten! Yes! Dessutom kom Cosmo idag! Yes!
Morran dissar: Wikegårds uttalande var riktigt töntigt. Nog för att Wikegård är en riktigt bra kommentator med stort hockeykunnande (även om han, eller ens någon, kan mäta sig med gudabenådade Calle Johansson!), men det där har han inte rättt i. MODO är hjältar, inget gnällag!
***
På tal om Calle Johansson. Jag har alltid varit lite betuttad i den mannen, och det blir bara mer och mer. Han är världens bästa expertkommentator, bättre än NHL-kommentatorerna till och med. Han vet verkligen vad han pratar om, och det är guld att få höra honom berätta om sina egna erfarenheter och hur det verkligen går till. Han är alltid 100 % ärlig, står för sina åsikter men är ändå ingen som kör över andra experters uttalanden om han anser dessa ha fel. Diplomatisk är istället ledordet. Kung är det rätta ordet. Han och Niklas Holmgren är tillsammans det mest kompletta radarparet som går att uppbringa när det gäller hockeykommentatorer.
Nu ska jag slänga mig i soffan och läsa Cosmo och försöka få i mig en tablett.
Nedräkning till matchen börjar... Ohoo, det går framåt!
MODO tog inte den snabbaste utan den bästa vägen
Och måndagen var helt ofattbart magnifik. SM-final! SM-final! SM-final! För guds skull, MODO-hjältarna ska spela FINAL!
Nåväl, lyckan över detta övergick i besvikelse, tårar och förtvivlan igår när jag upptäckte att även biljetterna till match fyra, och därmed andra hemmamatchen för MODO, hade släppts. Jag trodde att det endast var första (fredagens) hemmamatxh som skulle släppas, vilket resulterade i att jag istället för att sitta reda vvid ticnet kl 10.00 befann mig hos frisören.
Att gå från total lycka till enorm besvikelse när man sedan kommer hem efter en hård dags föreläsningar om vad-det-nu-var, och upptäcker att även tisdagens biljetter släppts och är slut är riktigt jobbigt och jag fick alla möjliga symtom. Ont i huvudet, magen, halsen och hjärtat.
Nu ligger hoppet, ja för det är ju det sista som överger oss MODO:iter, om att jag ska få se MODO spela final på följande:
* Att det blir en femte match.
* Att jag får tag på minst två biljetter (kanske fler?) när biljetterna släpps, det vill säga troligen onsdag morgon (det är det jag byggt planen på i alla fall).
* Att jag får tag på sista minuten-biljett upp till Sundsvall någon gång under onsdagen. Det vill säga samma dag.
* Att vi får tag på skjuts/buss tur och retur Övik och Fröken Bitter.
* Att jag skrapar ihop pengar till tågbiljett, ca 1000-1600 riksdaler, ca 500 till hockeybiljetterna, ca 300 kr i bensinpengar (minst).
Med hjälp av min ytterst begåvade mattehjärna räknar jag ut att detta blir 1800-2400 kr vilket jag då avrundar till 2000 kr i första hand. Redan nu förstår jag att detta innebär problem. Ännu lyckligare blir jag av det faktumet att det dessutom kommer bli svårt att få tag på biljetter. Oh, the future is so bright.
Men jaja, det måste ordna sig på något vis. Och även om jag verkligen, verkligen vill få se minst en final-match är det viktigaste så klart att detta år blir som 1979. Förutsättningarna är ju relativt goda för det. Inte bara för att MODO är ett lag med enbart kungar, utan också för att 1979 och 2007 hör ihop. Vi tar de två första siffrorna: 1 + 9 = 10. 10 * 2 (Ja, detta är ju andra SM-finalen för Herr Timmy) blir ju 20. Alltså har vi därmed en början till 2007. 7:an går ju automatiskt in så vi har alltså 20_7. Helt logiskt lägger man ju också ihop 1 + 9 (siffrorna längst ut) och vi får åter 10. Eftersom detta inte är MODOs första final så går ju 1:an automatiskt bort, och vi har alltså bara 0:an kvar och det blir med andra ord 2007. Med andra ord hänger dessa årtal ihop, och det är ju hur stort som helst!
Avs vann "måste-matchen" mot Calgary. Kanon! Men Nashville däremot är inne i en förlustsvit och Foppa fick åter gå av isen poänglös. Detta känns oerhört oroande och bådar inte gott inför slutspelet som börjar alldeles snart. Hjälp!
Nu är det inte länge kvar. SM-final! Heja MODO!
Nåväl, lyckan över detta övergick i besvikelse, tårar och förtvivlan igår när jag upptäckte att även biljetterna till match fyra, och därmed andra hemmamatchen för MODO, hade släppts. Jag trodde att det endast var första (fredagens) hemmamatxh som skulle släppas, vilket resulterade i att jag istället för att sitta reda vvid ticnet kl 10.00 befann mig hos frisören.
Att gå från total lycka till enorm besvikelse när man sedan kommer hem efter en hård dags föreläsningar om vad-det-nu-var, och upptäcker att även tisdagens biljetter släppts och är slut är riktigt jobbigt och jag fick alla möjliga symtom. Ont i huvudet, magen, halsen och hjärtat.
Nu ligger hoppet, ja för det är ju det sista som överger oss MODO:iter, om att jag ska få se MODO spela final på följande:
* Att det blir en femte match.
* Att jag får tag på minst två biljetter (kanske fler?) när biljetterna släpps, det vill säga troligen onsdag morgon (det är det jag byggt planen på i alla fall).
* Att jag får tag på sista minuten-biljett upp till Sundsvall någon gång under onsdagen. Det vill säga samma dag.
* Att vi får tag på skjuts/buss tur och retur Övik och Fröken Bitter.
* Att jag skrapar ihop pengar till tågbiljett, ca 1000-1600 riksdaler, ca 500 till hockeybiljetterna, ca 300 kr i bensinpengar (minst).
Med hjälp av min ytterst begåvade mattehjärna räknar jag ut att detta blir 1800-2400 kr vilket jag då avrundar till 2000 kr i första hand. Redan nu förstår jag att detta innebär problem. Ännu lyckligare blir jag av det faktumet att det dessutom kommer bli svårt att få tag på biljetter. Oh, the future is so bright.
Men jaja, det måste ordna sig på något vis. Och även om jag verkligen, verkligen vill få se minst en final-match är det viktigaste så klart att detta år blir som 1979. Förutsättningarna är ju relativt goda för det. Inte bara för att MODO är ett lag med enbart kungar, utan också för att 1979 och 2007 hör ihop. Vi tar de två första siffrorna: 1 + 9 = 10. 10 * 2 (Ja, detta är ju andra SM-finalen för Herr Timmy) blir ju 20. Alltså har vi därmed en början till 2007. 7:an går ju automatiskt in så vi har alltså 20_7. Helt logiskt lägger man ju också ihop 1 + 9 (siffrorna längst ut) och vi får åter 10. Eftersom detta inte är MODOs första final så går ju 1:an automatiskt bort, och vi har alltså bara 0:an kvar och det blir med andra ord 2007. Med andra ord hänger dessa årtal ihop, och det är ju hur stort som helst!
Avs vann "måste-matchen" mot Calgary. Kanon! Men Nashville däremot är inne i en förlustsvit och Foppa fick åter gå av isen poänglös. Detta känns oerhört oroande och bådar inte gott inför slutspelet som börjar alldeles snart. Hjälp!
Nu är det inte länge kvar. SM-final! Heja MODO!
Is i hjärnan, eld i hjärtat
MODO - vilka hjältar de är! Och Kapten Svartvadet, vad ska man säga?
Söndagens makalösa vinst känns offatbart underbar och ger mig fortfarande gåshud och bara tanken på den gör att man känner total lycka. Att hjältarna sedan inleder dagens första semifinalsmatch mot HV 71 med en 4-1 vinst gör att lyckan nästintill svämmar över. Kung Susse var outstanding, fast tja... Det var väl ingen ovanlighet i och för sig.
Leker i sandlådan gör bara ungar, spelar i MODO gör bara kungar!
MODO har is i hjärnan och eld i hjärtat, precis som det ska vara. Läckert, läckert.
Enda mörka molnet på Morrans gigantiska himmel är just nu det faktumet att jag ser ut att missa varje semifinalsmatch på grund av skolan (plugg, plugg, plugg och inte en chans att kunna ta ledigt) samt den lilla detaljen att jag tänkte alldeles för sakta (ja, jag vet att det inte är någon ovanlighet, men jag jobbar på det!) och inte bokade biljett i tid. Därmen kan jag heller inte åka ner till Jönköping och se fredags-matchen. Hade jag bara varit gjord av pengar hade det kunnat lösa sig ändå kanske, men nu får jag helt enkelt hoppas på en final mellan MODO och FBk så jag har chansen att få se dem i slutspelet.
Skolan kan nog också räknas som ett litet mörkt mål, men bara ett litet. Jag vet ju av erfarenhet att allt jag förtar mig alltid ordnar sig på ett eller annat sätt. Just nu har vi ett grupparbete med skriftlig och muntlig redovisning med deadline den 29:e, samt inlämning av hemtenta den 2:e april. Att jag inte ens börjat med hemtentan, och att vi i princip har 95 % av arbetet på grupparbetet kvar att göra behöver jag nog knappast informera om...Men, men, ny dag imorgon och då ska det sättas fart! Fredag rullat pengarna in och då blir det flera timmars pluggande, inhandling av kurslitteraturen (som behövs till hemtentan) samt shopping. Men då jag hädanefter ska bli sparsam blir det ynka 200 kr som Gina Tricot kommer tjäna på mig under fredagen.
Om man inte finner det jobbigt nog med grupparbete och hemtenta, så kan man alltid tänka på de två andra kurser jag läser. Lilla ambitiösa Morran läser ju 30 poäng istället för "normala" 20 poäng. De där 10 extra poängen, fördelade på två fempoängs-kurser har jag inte ens börjat på. För att göra det extra illa kan jag tillägga att jag inte ens har en endaste aning om vad jag ska göra i kurserna. Sånt känns ju bra. Det får mig att trilla ner på jorden lite grann.
Helt säkert har Canal plus något emot att jag sitter uppe och kollar NHL-matcher, för nu känns det som det var år och dagar sen de visade en match jag ville se. Vart tusan håller Nashville, Avalanche och Flyers vägen? I natt hoppas jag på en sisådär tre heta assist från Herr Hockeykungs klubba och kanske två mål också som grädden på moset.
Snart bär det av till USA, Washington närmare bestämt, för lilla J! Det känns förjävligt. I allmänhet för att jag kommer sakna henne, och i synnerhet eftersom det är orättvist. Inga kommentarer om att jag är en hemsk människa nu, tack. Och snälla Murke, kom inte med medhåll heller, du vet hur jag blir då. Haha!
Dagens lista:
Dagens bästa: Segern, så klart.
Dagens sämsta: Att jag kommer missa semifinalerna.
Dagens film: Jalla Jalla och Smala Sussie. (Observera att jag inte sett båda två, jag har enbart sett Jalla Jalla och utöver fimtittandet, hockeytittandet och hästarna har jag faktiskt hårdpluggat).
Jag hoppas Morris snart är spelklar igen!
Fröken Bitter ska ha en eloge och Dagens Ros för att hon är den bästa Talle-fjant jag känner och för att jag älskar henne fast (eller tack vare?) att påstår att jag är den största tönt hon känner. Ja, det är KÄRLEK på hög nivå, och jag hoppas allt kommer ordna sig för henne och det tror jag också det gör.
Jag har börjat komma igång med träningen riktigt bra nu, och det känns kanon. Eller ja, idag har det förstås bara blivit lite promenerande och lite enkel styrketräning i stallet eftersom jag tränat min mentala hälsa genom att se på MODO istället. Det 'r ett fullt godkänt avbräck från träning.
Nashledanou! Och på ren och skär svenska: Nu ska jag äta ägg! Tjo!
Söndagens makalösa vinst känns offatbart underbar och ger mig fortfarande gåshud och bara tanken på den gör att man känner total lycka. Att hjältarna sedan inleder dagens första semifinalsmatch mot HV 71 med en 4-1 vinst gör att lyckan nästintill svämmar över. Kung Susse var outstanding, fast tja... Det var väl ingen ovanlighet i och för sig.
Leker i sandlådan gör bara ungar, spelar i MODO gör bara kungar!
MODO har is i hjärnan och eld i hjärtat, precis som det ska vara. Läckert, läckert.
Enda mörka molnet på Morrans gigantiska himmel är just nu det faktumet att jag ser ut att missa varje semifinalsmatch på grund av skolan (plugg, plugg, plugg och inte en chans att kunna ta ledigt) samt den lilla detaljen att jag tänkte alldeles för sakta (ja, jag vet att det inte är någon ovanlighet, men jag jobbar på det!) och inte bokade biljett i tid. Därmen kan jag heller inte åka ner till Jönköping och se fredags-matchen. Hade jag bara varit gjord av pengar hade det kunnat lösa sig ändå kanske, men nu får jag helt enkelt hoppas på en final mellan MODO och FBk så jag har chansen att få se dem i slutspelet.
Skolan kan nog också räknas som ett litet mörkt mål, men bara ett litet. Jag vet ju av erfarenhet att allt jag förtar mig alltid ordnar sig på ett eller annat sätt. Just nu har vi ett grupparbete med skriftlig och muntlig redovisning med deadline den 29:e, samt inlämning av hemtenta den 2:e april. Att jag inte ens börjat med hemtentan, och att vi i princip har 95 % av arbetet på grupparbetet kvar att göra behöver jag nog knappast informera om...Men, men, ny dag imorgon och då ska det sättas fart! Fredag rullat pengarna in och då blir det flera timmars pluggande, inhandling av kurslitteraturen (som behövs till hemtentan) samt shopping. Men då jag hädanefter ska bli sparsam blir det ynka 200 kr som Gina Tricot kommer tjäna på mig under fredagen.
Om man inte finner det jobbigt nog med grupparbete och hemtenta, så kan man alltid tänka på de två andra kurser jag läser. Lilla ambitiösa Morran läser ju 30 poäng istället för "normala" 20 poäng. De där 10 extra poängen, fördelade på två fempoängs-kurser har jag inte ens börjat på. För att göra det extra illa kan jag tillägga att jag inte ens har en endaste aning om vad jag ska göra i kurserna. Sånt känns ju bra. Det får mig att trilla ner på jorden lite grann.
Helt säkert har Canal plus något emot att jag sitter uppe och kollar NHL-matcher, för nu känns det som det var år och dagar sen de visade en match jag ville se. Vart tusan håller Nashville, Avalanche och Flyers vägen? I natt hoppas jag på en sisådär tre heta assist från Herr Hockeykungs klubba och kanske två mål också som grädden på moset.
Snart bär det av till USA, Washington närmare bestämt, för lilla J! Det känns förjävligt. I allmänhet för att jag kommer sakna henne, och i synnerhet eftersom det är orättvist. Inga kommentarer om att jag är en hemsk människa nu, tack. Och snälla Murke, kom inte med medhåll heller, du vet hur jag blir då. Haha!
Dagens lista:
Dagens bästa: Segern, så klart.
Dagens sämsta: Att jag kommer missa semifinalerna.
Dagens film: Jalla Jalla och Smala Sussie. (Observera att jag inte sett båda två, jag har enbart sett Jalla Jalla och utöver fimtittandet, hockeytittandet och hästarna har jag faktiskt hårdpluggat).
Jag hoppas Morris snart är spelklar igen!
Fröken Bitter ska ha en eloge och Dagens Ros för att hon är den bästa Talle-fjant jag känner och för att jag älskar henne fast (eller tack vare?) att påstår att jag är den största tönt hon känner. Ja, det är KÄRLEK på hög nivå, och jag hoppas allt kommer ordna sig för henne och det tror jag också det gör.
Jag har börjat komma igång med träningen riktigt bra nu, och det känns kanon. Eller ja, idag har det förstås bara blivit lite promenerande och lite enkel styrketräning i stallet eftersom jag tränat min mentala hälsa genom att se på MODO istället. Det 'r ett fullt godkänt avbräck från träning.
Nashledanou! Och på ren och skär svenska: Nu ska jag äta ägg! Tjo!
6 timmar kvar...
Jag trodde matchen började 15.00, men sedan väcks jag av min underbare bror som undrar om matchen börjar 15 eller 17. Då går det upp för mig att hoppet trots allt kanske inte är ute. Jag piggnar snabbt till, tar på mig mina underbara (nästintill magiska, i alla fall var de det till pappa körde en av dem i tvättmaskin så den nu är storlek 34 ungefär) tofflor och rusade ner för att kolla. och jo då, matchen börjar ju 17.15! Vad tusan, här har jag oroat mig över att jobbet kommer krocka, helt i onödan. Där ser man. Man ska sluta börja sluta med det som annars är min specialitet - nämligen att dubbelkolla allt tusen gånger om. Där ser man att jag inte ska lyssna på andra, det blir bara fel.
Det innebär att jag kommer komma hem någon gång under första perioden, förhoppningsvis. Sen är det ut med linserna, ombyte till tur-trosorna nr 1 (tur-trosornas Rolls-Royce så att säga), ombyte till fynd-bh:n jag köpte på H&M i Challa för 49.50 inklusive trosor (fatta fyndet i det. Att den ser för tur med sig gör ju att man nästintill dör av kolossal lycka), på med "tur-slappis-linnet (lila, urtvättat och slappt. Perfekt för soff-aktiviteter såsom avgörande kvartsfinalsmatcher och andra gudomliga evenemang) och så klart mina turshorts som gör halva jobbet om inte mer och sen som pricken över i: Min hockeytröja som är knallgrön och gör att jag ser ut som en tragisk FBK:are när mans tår i MODOklacken i Färjestads Kaffe-låda. Nåväl, den för tur med sig så jag har inget annat val. Hellre ser jag ut som en efterbliven, dum idiot än att behöva självdö av sorg efter en match.
Hockeykungen var magisk inatt igen. Comeback och magisk. Och snart dags för Stanley Cup-slutspel. Livet känns kanon nu. Avalanche vann även de och även om jag litegrann ogillar Vancouver på grund av att de är konkurrenter till Avs, så är jag mer än överlycklig över att de pissade på Detroit inatt. Kanon. Vinst för Avs, vinst för Nashville, förlust för Philly (nåja... Uddamålet i alla fall, ingen utskåpning) och förlust för Detroit = fin utdelning. Det bästa är att Nashville nu återigen är ensamma ledare och Red Wings petades ner till fjärde plats. Mysigt!
Det är världens väder också. Tusan att jag ska jobba inne i en mörk sporthall. Nåväl. Heja MODO!
Någon lista blir det inte förrän i kväll, eller imorgon. Eller kanske inte alls. Vi får se hur det går för MODO sen.
Hissa och dissa kan jag dock göra.
Morran hissar: (gårdagens står sig fortfarande) samt mitt fina, nystädade rum.
Morran dissar: (gårdagens står sig fortfarande) samt att det inte finns några fler Dumle-klubbor i mitt hus. Tragiskt men sant.
Herregud, om sex timmar kommer pucken vara släppt! Och här sitter jag! HJÄLP!
Tjo!
Det innebär att jag kommer komma hem någon gång under första perioden, förhoppningsvis. Sen är det ut med linserna, ombyte till tur-trosorna nr 1 (tur-trosornas Rolls-Royce så att säga), ombyte till fynd-bh:n jag köpte på H&M i Challa för 49.50 inklusive trosor (fatta fyndet i det. Att den ser för tur med sig gör ju att man nästintill dör av kolossal lycka), på med "tur-slappis-linnet (lila, urtvättat och slappt. Perfekt för soff-aktiviteter såsom avgörande kvartsfinalsmatcher och andra gudomliga evenemang) och så klart mina turshorts som gör halva jobbet om inte mer och sen som pricken över i: Min hockeytröja som är knallgrön och gör att jag ser ut som en tragisk FBK:are när mans tår i MODOklacken i Färjestads Kaffe-låda. Nåväl, den för tur med sig så jag har inget annat val. Hellre ser jag ut som en efterbliven, dum idiot än att behöva självdö av sorg efter en match.
Hockeykungen var magisk inatt igen. Comeback och magisk. Och snart dags för Stanley Cup-slutspel. Livet känns kanon nu. Avalanche vann även de och även om jag litegrann ogillar Vancouver på grund av att de är konkurrenter till Avs, så är jag mer än överlycklig över att de pissade på Detroit inatt. Kanon. Vinst för Avs, vinst för Nashville, förlust för Philly (nåja... Uddamålet i alla fall, ingen utskåpning) och förlust för Detroit = fin utdelning. Det bästa är att Nashville nu återigen är ensamma ledare och Red Wings petades ner till fjärde plats. Mysigt!
Det är världens väder också. Tusan att jag ska jobba inne i en mörk sporthall. Nåväl. Heja MODO!
Någon lista blir det inte förrän i kväll, eller imorgon. Eller kanske inte alls. Vi får se hur det går för MODO sen.
Hissa och dissa kan jag dock göra.
Morran hissar: (gårdagens står sig fortfarande) samt mitt fina, nystädade rum.
Morran dissar: (gårdagens står sig fortfarande) samt att det inte finns några fler Dumle-klubbor i mitt hus. Tragiskt men sant.
Herregud, om sex timmar kommer pucken vara släppt! Och här sitter jag! HJÄLP!
Tjo!
Vad ska man säga?
LYCKA!
Helt ofattbar lycka när MODO vann matchen igår efter att den gått till femte perioden. 17 sekunder in i femte perioden drar Enström på ett slagskott (på pass från förra matchens matchvinnare Hedman) och segern för MODO är ett faktum. Enström stor matchhjälte och den glädjen hela MODO visade när alla hoppade in i plexit och visade glädje och lagkänsla a´la TV-pucksvinst eller ännu mer: SM-guld. Förhoppningsvis var det ett litet smakprov på vad som ska komma längre fram i vår... Vad kallar man sånt? Kolossal lagkänsla? Team spirit! Bland det vackraste som finns! LYCKA!
Visst, visst, MODO slog inte ut Timrå och är inte klara för fortsatt slutspel tack vare vinsten igår (men har ni en 2-1 ledning och två raka hemma) men just den där glädjen de visade upp när de vann, DEN gör en så ofattbart lycklig och allt känns plötsligt så kalasbra att man inte vet vart man ska ta vägen.
I övrigt har jag kommit på att Carl Bildt går in på listan som önskeperson att intervjua, näst efter The God och övriga stora hockeyspelare. Herr Bildt kommer dock som nummer ett på listan av andra människor än magnifika hockeyspelare. Anledningen är helt enkelt att det är så.
Vinst inatt för Flyers (japp, hör och häpna) och Nashville. Heja, heja. Avs spelade ej.
Jag vet inte riktigt, men inatt hade jag en diskussion med mig själv om vad jag tror på. Ja, utöver Hockeyguden himself då förstås. Jag har blivit kallad hedning vid ett flertal tillfällen och jag tror inte det är en någon stor osanning direkt. Men framförallt har jag nog konstaterat att jag är alldeles för cynisk, analyserande, och ifrågasättande för att jag ska kunna tro blint och fast på vad folk säger till mig, eller vad som står i tjocka böcker. (Dessutom läser jag bara pocketböcker av chicklitt-natur, så de där tjocka böckerna lägger jag inte ens någon möda på). Jag vet att många kommer ifrågasätta detta nu, men jag tänker vara kontroversiell nog att även påstå att jag är alldeles för intelligent dessutom för att tro på något högre väsen och totalt underkasta mig sånt där. Det är hockeyguden då, men i det fallet är det ju snarare min intelligens och analyseringsförmåga som bäddat för att jag ska ha förmågan att förstå allt det där och därmed kunna tillhöra den fagra skaran av modo:iter som lever och lär enligt modoismen.
Jag är inget fan av feminima killar, det är nog allmänt känt. Men att The Ark är ruggigt bra, det kan jag skriva under på alla dagar i veckan. Måns däremot är enbart dålig. Heja Sebastian.
Sen hejar jag på dig Lurke. Jag lider med dig och jag lyssnar när du vill. Kram!
Grattis till Murke som i helgen lyckats med följande bedrifter (i ordning utefter hur stor bedriften är):
1. Ringa och VÄCKA mig nattetid. Seriöst, vem har någonsin tidigare lyckats med det?! Dessutom fick hon mig nästan att få en hjärtattack (fast det är hon i och för sig inte ensam om, så det var ingen bedrift) då hon skriker: "Nu har det hänt!!!" Jag, sömningt och skräckslaget: "Hu?! Vadå?!" Murke: "Råttorna har bitit av nätverkssladden!" Ja, jag har aldrig påstått att Murke är särskilt bright eller har sinne för vad man ska kalla för katastrof eller inte. I Murkes värld ÄR det en katastrof att råttorna bitit av sladden eller att hon tappar bort sin 39.50 kronors-mössa från indiska.
2 Fixa en blogg. Jodå, det är en bedrift för henne. Att hon dessutom lyckades skriva ett inlägg, få panik över att det var borta och sedan hitta det igen genom att trycka på bakåt-knappen är en ännu större bedrift. Applåder!
3. Fått en lägenhet. Ja, bara man lägger på charmen så går det. jag sa ju det, pucko. Grattis!
Helgens lista:
Hegens dummaste (eller tja, vad man nu ska säga...): David.
Helgens snällaste: För en gångs skull kvalar nog faktiskt jag själv in på listan. Motivering: Jag är inte lika elak som jag var när jag var liten (enligt mig själv. Fast å andra sidan kanske det är min moral som ändrat sig... Sånt är svårt att veta, men ja ja. Det är jag som bestämmer!)
Helgens snyggaste: Jag är så tragisk att jag sätter mig själv, här också. Vem skulle jag annars välja?
Jag måste också beklaga mig lite grann över att jag har beställt kläder och nu konstaterat att jag kommer få leva på noll och ingenting resten av månaden. Till saken hör då också att jag köpt en jacka till Mike, som jag ska betala åt honom. 500 spänn, när inte jag har några pengar. Ja, ni ser ju att jag faktiskt har gjort mig förtjänt av att bli "helgens snällaste". Jo, för "helgens dummaste" är som sagt upptagen.
Nu ska jag plocka disk, och vara ännu mer snäll.
Tjipp tjipp!
Helt ofattbar lycka när MODO vann matchen igår efter att den gått till femte perioden. 17 sekunder in i femte perioden drar Enström på ett slagskott (på pass från förra matchens matchvinnare Hedman) och segern för MODO är ett faktum. Enström stor matchhjälte och den glädjen hela MODO visade när alla hoppade in i plexit och visade glädje och lagkänsla a´la TV-pucksvinst eller ännu mer: SM-guld. Förhoppningsvis var det ett litet smakprov på vad som ska komma längre fram i vår... Vad kallar man sånt? Kolossal lagkänsla? Team spirit! Bland det vackraste som finns! LYCKA!
Visst, visst, MODO slog inte ut Timrå och är inte klara för fortsatt slutspel tack vare vinsten igår (men har ni en 2-1 ledning och två raka hemma) men just den där glädjen de visade upp när de vann, DEN gör en så ofattbart lycklig och allt känns plötsligt så kalasbra att man inte vet vart man ska ta vägen.
I övrigt har jag kommit på att Carl Bildt går in på listan som önskeperson att intervjua, näst efter The God och övriga stora hockeyspelare. Herr Bildt kommer dock som nummer ett på listan av andra människor än magnifika hockeyspelare. Anledningen är helt enkelt att det är så.
Vinst inatt för Flyers (japp, hör och häpna) och Nashville. Heja, heja. Avs spelade ej.
Jag vet inte riktigt, men inatt hade jag en diskussion med mig själv om vad jag tror på. Ja, utöver Hockeyguden himself då förstås. Jag har blivit kallad hedning vid ett flertal tillfällen och jag tror inte det är en någon stor osanning direkt. Men framförallt har jag nog konstaterat att jag är alldeles för cynisk, analyserande, och ifrågasättande för att jag ska kunna tro blint och fast på vad folk säger till mig, eller vad som står i tjocka böcker. (Dessutom läser jag bara pocketböcker av chicklitt-natur, så de där tjocka böckerna lägger jag inte ens någon möda på). Jag vet att många kommer ifrågasätta detta nu, men jag tänker vara kontroversiell nog att även påstå att jag är alldeles för intelligent dessutom för att tro på något högre väsen och totalt underkasta mig sånt där. Det är hockeyguden då, men i det fallet är det ju snarare min intelligens och analyseringsförmåga som bäddat för att jag ska ha förmågan att förstå allt det där och därmed kunna tillhöra den fagra skaran av modo:iter som lever och lär enligt modoismen.
Jag är inget fan av feminima killar, det är nog allmänt känt. Men att The Ark är ruggigt bra, det kan jag skriva under på alla dagar i veckan. Måns däremot är enbart dålig. Heja Sebastian.
Sen hejar jag på dig Lurke. Jag lider med dig och jag lyssnar när du vill. Kram!
Grattis till Murke som i helgen lyckats med följande bedrifter (i ordning utefter hur stor bedriften är):
1. Ringa och VÄCKA mig nattetid. Seriöst, vem har någonsin tidigare lyckats med det?! Dessutom fick hon mig nästan att få en hjärtattack (fast det är hon i och för sig inte ensam om, så det var ingen bedrift) då hon skriker: "Nu har det hänt!!!" Jag, sömningt och skräckslaget: "Hu?! Vadå?!" Murke: "Råttorna har bitit av nätverkssladden!" Ja, jag har aldrig påstått att Murke är särskilt bright eller har sinne för vad man ska kalla för katastrof eller inte. I Murkes värld ÄR det en katastrof att råttorna bitit av sladden eller att hon tappar bort sin 39.50 kronors-mössa från indiska.
2 Fixa en blogg. Jodå, det är en bedrift för henne. Att hon dessutom lyckades skriva ett inlägg, få panik över att det var borta och sedan hitta det igen genom att trycka på bakåt-knappen är en ännu större bedrift. Applåder!
3. Fått en lägenhet. Ja, bara man lägger på charmen så går det. jag sa ju det, pucko. Grattis!
Helgens lista:
Hegens dummaste (eller tja, vad man nu ska säga...): David.
Helgens snällaste: För en gångs skull kvalar nog faktiskt jag själv in på listan. Motivering: Jag är inte lika elak som jag var när jag var liten (enligt mig själv. Fast å andra sidan kanske det är min moral som ändrat sig... Sånt är svårt att veta, men ja ja. Det är jag som bestämmer!)
Helgens snyggaste: Jag är så tragisk att jag sätter mig själv, här också. Vem skulle jag annars välja?
Jag måste också beklaga mig lite grann över att jag har beställt kläder och nu konstaterat att jag kommer få leva på noll och ingenting resten av månaden. Till saken hör då också att jag köpt en jacka till Mike, som jag ska betala åt honom. 500 spänn, när inte jag har några pengar. Ja, ni ser ju att jag faktiskt har gjort mig förtjänt av att bli "helgens snällaste". Jo, för "helgens dummaste" är som sagt upptagen.
Nu ska jag plocka disk, och vara ännu mer snäll.
Tjipp tjipp!
Nu blir det drag i Gaylord Entertainment Center
Då var det klart då. Nu slipper det surras hit och dit, och jag tror bara det kan vara skönt för The Big One.
Jag har aldrig haft Nashville som något av mina favoritlag, men de var dock ett av mina önskemål (tillsamamns med framförallt Ankorna) när jag önskade vart han eventuellt skulle gå nu. Detroit, och även Dallas kändes som rent vidriga alternativ. Inte en chans att han, Colorado-mannen, skulle spela där. På lite samma sätt kände jag också inför Vancouver. Ett eastern-lag kändes heller inte troligt från Flyers sida.
Nashville är dock ett av NHLs-topplag och därmed känns det som en bra klubb för honom att gå till. Traden var antagligen det bästa för Flyers del, det enda sätt de garanterat kunde få ut något för honom med tanke på Foppas ovilja att skriva på kontrakt inför nästa säsong eftersom han inte vill lova något förrän han vet hur det känns med foten (vilket jag tycker är ett bra beslut av honom).
Att bli bortttradad känns väl antagligen lite sådär för honom just nu. Lojal som han tycker han nog att det är riktigt jobbigt att lämna Flyers och lagkamraterna nu, och även på det privata planet att lämna sina polare. Dessutom, att värma upp och göra sig redo inför match och sedan få beslutet bara sådär. Det är nog lite blandade känslor just nu för honom.
Men han verkar ändå nöjd med att komma till just Nashville, och nu får han chansen till att vinna en tredje Stanley Cup, vilket är det viktiga. Kariya känns som ett givet val av kedjekamrat. Tredjelänk vet jag inte riktigt. I ärlighetens namn har jag ingen superkoll på Nashville (men vad fan, jag får plugga på!), men Sullivan är väl kanske någon som kan tänkas passa. Dessutom tror jag han är högerskytt dessutom, vilket skulle vara en klar fördel för Kung Forsberg. Detta ska nog bli bra. Tänk bara PP med Timmonen! Dessutom borde Predators ha några möten kvar mot Detroit och Foppa får alltså chansen att spöa Zäta och compani igen. Hurra! Haha!
Dagens lista:
Dagens "att-göra": Plugga, plugga, plugga. IGEN. Film-sönderanalyserandet ska göras och bli färdigt. Dessutom har jag en hemtenta jag måste sätta igång med. Som om inte det var nog har jag dessutom två andra kurser att ta hand om. På en fredag! Suck.
Dagens väckning: Min underbara lilla bror som kom inrusande och skrek: "Det är klart nu! Det är klart nu!" Jag: "Anaheim eller Nashville?" Min underbare lilla bror: "Vad tror du?" Jag: "Jag vet inte. Förlorade Flyers?" Min underbare lilla bror: "Ja. Nashville. Hej då, nu ska jag till skolan." Efter det somnade jag om, och drömde nog nåt om Foppa och rovdjur eller något sånt.
Dagens återbesök: Nu är Prickan här igen. Mysigt!
Imorgon blir det FBK-MODO. Äntligen! Då ska jag ägna dagen åt att bara ha roligt och strunta i allt skolarbete jag har att göra. Söndagen ska jag slappa och sedan jobba (hockeymatch igen, yes!) och sedan plugga. Måndag blir det plugg hela dagen, liksom tisdag-torsdag. Fredag är deadline för hemtentan. Gött, min vecka är planerad för varje timme, och det enda är plugg, plugg, plugg. Snark.
Jag ska börja plugga nu med en endaste gång.
För övrigt har jag kommit på ytterligare en anledning till varför jag avgudar den mannen så mycket. Han är den enda karln som gör som jag säger, tycker och tänker. HOHO!
Tjipp, tjipp!
Jag har aldrig haft Nashville som något av mina favoritlag, men de var dock ett av mina önskemål (tillsamamns med framförallt Ankorna) när jag önskade vart han eventuellt skulle gå nu. Detroit, och även Dallas kändes som rent vidriga alternativ. Inte en chans att han, Colorado-mannen, skulle spela där. På lite samma sätt kände jag också inför Vancouver. Ett eastern-lag kändes heller inte troligt från Flyers sida.
Nashville är dock ett av NHLs-topplag och därmed känns det som en bra klubb för honom att gå till. Traden var antagligen det bästa för Flyers del, det enda sätt de garanterat kunde få ut något för honom med tanke på Foppas ovilja att skriva på kontrakt inför nästa säsong eftersom han inte vill lova något förrän han vet hur det känns med foten (vilket jag tycker är ett bra beslut av honom).
Att bli bortttradad känns väl antagligen lite sådär för honom just nu. Lojal som han tycker han nog att det är riktigt jobbigt att lämna Flyers och lagkamraterna nu, och även på det privata planet att lämna sina polare. Dessutom, att värma upp och göra sig redo inför match och sedan få beslutet bara sådär. Det är nog lite blandade känslor just nu för honom.
Men han verkar ändå nöjd med att komma till just Nashville, och nu får han chansen till att vinna en tredje Stanley Cup, vilket är det viktiga. Kariya känns som ett givet val av kedjekamrat. Tredjelänk vet jag inte riktigt. I ärlighetens namn har jag ingen superkoll på Nashville (men vad fan, jag får plugga på!), men Sullivan är väl kanske någon som kan tänkas passa. Dessutom tror jag han är högerskytt dessutom, vilket skulle vara en klar fördel för Kung Forsberg. Detta ska nog bli bra. Tänk bara PP med Timmonen! Dessutom borde Predators ha några möten kvar mot Detroit och Foppa får alltså chansen att spöa Zäta och compani igen. Hurra! Haha!
Dagens lista:
Dagens "att-göra": Plugga, plugga, plugga. IGEN. Film-sönderanalyserandet ska göras och bli färdigt. Dessutom har jag en hemtenta jag måste sätta igång med. Som om inte det var nog har jag dessutom två andra kurser att ta hand om. På en fredag! Suck.
Dagens väckning: Min underbara lilla bror som kom inrusande och skrek: "Det är klart nu! Det är klart nu!" Jag: "Anaheim eller Nashville?" Min underbare lilla bror: "Vad tror du?" Jag: "Jag vet inte. Förlorade Flyers?" Min underbare lilla bror: "Ja. Nashville. Hej då, nu ska jag till skolan." Efter det somnade jag om, och drömde nog nåt om Foppa och rovdjur eller något sånt.
Dagens återbesök: Nu är Prickan här igen. Mysigt!
Imorgon blir det FBK-MODO. Äntligen! Då ska jag ägna dagen åt att bara ha roligt och strunta i allt skolarbete jag har att göra. Söndagen ska jag slappa och sedan jobba (hockeymatch igen, yes!) och sedan plugga. Måndag blir det plugg hela dagen, liksom tisdag-torsdag. Fredag är deadline för hemtentan. Gött, min vecka är planerad för varje timme, och det enda är plugg, plugg, plugg. Snark.
Jag ska börja plugga nu med en endaste gång.
För övrigt har jag kommit på ytterligare en anledning till varför jag avgudar den mannen så mycket. Han är den enda karln som gör som jag säger, tycker och tänker. HOHO!
Tjipp, tjipp!
Hej och hå!
ÄNTLIGEN! 6-1 mot Linköping, och tre starka poäng! Vilka kungar de är!
Canadiens-Flyers står 2-1. Kom igen nu Flyers, idag ska ni plocka hem två fina, starka poäng. Och Kung Peter, måla och assa lite nu tack! Jag vill höra kommentatorerna på radio vråla: "And here´s Forsberg.. Forsberg to Gagne... He turn around.. Back to Forsberg.. Oh what a pass from Forsberg! And Gagne.. he scores! What a set up by Peter Forsbeeeeeeeeeeeeeeerg! He´s amazing! Caadiens just get Forsberged!"
Hahahah! Men vilken jävla lycka! Just nu nätade Pitkänen, och vem stod för passet då? Jo just det! Åhhh! Heja! YEAH!
Jag hinner inte blogga nu, jag måste lyssna på detta!
Nåja, jag har vita strumpor och dagens lista skjuter jag upp till imorgon!
Gonatt!
Canadiens-Flyers står 2-1. Kom igen nu Flyers, idag ska ni plocka hem två fina, starka poäng. Och Kung Peter, måla och assa lite nu tack! Jag vill höra kommentatorerna på radio vråla: "And here´s Forsberg.. Forsberg to Gagne... He turn around.. Back to Forsberg.. Oh what a pass from Forsberg! And Gagne.. he scores! What a set up by Peter Forsbeeeeeeeeeeeeeeerg! He´s amazing! Caadiens just get Forsberged!"
Hahahah! Men vilken jävla lycka! Just nu nätade Pitkänen, och vem stod för passet då? Jo just det! Åhhh! Heja! YEAH!
Jag hinner inte blogga nu, jag måste lyssna på detta!
Nåja, jag har vita strumpor och dagens lista skjuter jag upp till imorgon!
Gonatt!